Högsta domstolen nekar Samir Sabri, som dömts för ett mord han inte begått, ersättning för det felaktiga frihetsberövande han utsattes för.
Detta då han enligt HD själv uppsåtligen har föranlett den frihetsberövande åtgärden.
Det var under år 1986 som den då 15-årige Samir erkände mordet på sin styvmor och han häktades och dömdes till sluten psykiatrisk vård. Erkännandet var dock falskt och gjordes under påverkan från en nära anhörig. Han kom efter knappt två år att ta tillbaka sitt erkännande.
Först år 2016 beviljades han resning och, efter det att åklagaren lagt ned åtalet, meddelades en frikännande dom.
Oeniga underinstanser
Samir Sabri vände sig till Justitiekanslern och ansökte om ersättning för det felaktiga frihetsberövandet. Någon sådan fick han dock inte då JK konstaterade att anspråket preskriberats eftersom händelsen låg längre än tio år tillbaka i tiden. Han stämde då staten i domstol och begärde ersättning för tiden han varit frihetsberövad.
Stockholms tingsrätt konstaterade att skadeståndsanspråket inte var preskriberad – men avslog trots detta Samirs begäran då han själv ansågs ha orsakat frihetsberövandet genom sitt falska erkännande.
Sedan domen överklagats till hovrätten tillerkändes Samir sedan 1,2 miljoner kronor med motiveringen att erkännandet skett under påverkan av en nära anhörig.
Nu har ersättningsfrågan, efter överklagande från både staten och Samir själv, slutligt prövats av Högsta domstolen.
Oenig HD nekar ersättning
I domen konstaterar Högsta domstolen att det inte råder någon tvekan om att Samir upplevde att han befann sig i en ”trängande situation” när han tog på sig mordet. Enligt HD har hans uppgifter om att han agerat under dödshot dock varit ”vagt hållna” och det finns andra uppgifter som snarare tyder på att hans agerande ”berodde på att han ville låta den person som han senare utpekade som gärningsman undgå ett långvarigt fängelsestraff”. Mot den bakgrunden anses utredningen, enligt HD, inte ge tillräckligt stöd för att han ”tvingats till sitt handlande genom våld eller allvarligt hot”.
Samir anses därför själv, uppsåtligen, föranlett frihetsberövandet och kan därför inte göra anspråk på ersättning enligt den aktuella lagen.
Högsta domstolen är dock oenig och ett av justitieråden anser att Samir ska ersättas med 1,4 miljoner.
