En Skanskaanställd lurade sin arbetsgivare och uppgav att han bodde på hotell – när han i själva verket hyrde en bostad.
Nu döms han för fyra fall av bedrägeri och 33 fall av urkundsförfalskning.
Mannen, som är i 40-årsåldern, åtalades för grovt bedrägeri medelst brukande av falsk urkund och påstods, uppsåtligen varje månad, ha vilselett sin arbetsgivare att betala ersättning för hotellövernattningar med drygt 148 000 kronor. Detta trots att han inte bott på hotellet ifråga.
Han hade istället förfalskat underlag som skulle visa att han haft utlägg om 650 kronor per natt och skickat in dessa till arbetsgivaren som uppfattade det som riktiga underlag. Enligt åklagaren innebar brottet att han tjänat drygt 121 000 kronor på upplägget under drygt två års tid.
Lämnade osannolik förklaring – dömdes
Mannen erkände att han upprättat de falska fakturorna under tiden han arbetade i Stockholm och arbetade på annan ort. Han bodde inte på hotell, utan hyrde istället en bostad som han inte begärde ersättning för – vilket han hade rätt till. På det sättet hade det, enligt mannen, inte uppstått någon vinning för honom eller skada för arbetsgivaren att han inkommit med de falska fakturorna.
Tingsrätten ansåg det ”mycket märkligt” att mannen skulle ha förfalskat underlag för hotellövernattningar ”som vida understigit en kostnad om 20 000 kronor per månad” om han hade haft rätt till ersättning för hyra av bostad med 20 000 kronor per månad. Enligt tingsrätten var mannens uppgifter i denna del ”så osannolika” att de lämnades helt utan avseende. Det ansågs därför styrkt att han uppsåtligen, varje månad, vilselett sin arbetsgivare på det sätt åklagaren gjort gällande samt att han gjort en slutlig vinning på detta med knappt 122 000 kronor.
Han dömdes därför för grovt bedrägeri medelst brukande av falsk urkund i enlighet med åtalet. Påföljden bestämdes till villkorlig dom och dagsböter.
Hovrätten gör annan bedömning
Domen överklagades till hovrätten, där mannen åberopade utredning som styrkte att han hade rätt till ersättning för boendekostnader i Stockholm av sin arbetsgivare. Mot bakgrund av den utredningen anser hovrätten att hans invändning om att han haft en kostnad för boende inte motbevisats av åklagaren avseende en viss period. Åklagaren har därmed inte styrkt att mannens agerande inneburit vinning för honom eller skada för arbetsgivaren under den perioden.
Mannen har dock inte kunnat uppvisa något hyresavtal för en period av ett knappt halvår och åklagaren anses därför ha bevisat att utbetalningarna under just den perioden inneburit vinning för honom och skada för Skanska. Det innebär att han gjort sig skyldig till fem fall av bedrägeri medelst brukande av falsk urkund då varje ingivande av falska fakturor utgjort ett brott – men inget är, enligt hovrätten, att anse som grovt. Ett av dessa fall var dessutom preskriberat.
Sammanfattningsvis ändrar hovrätten tingsrättens dom så att mannen döms för fyra fall av bedrägeri och 33 fall av urkundsförfalskning till samma påföljd som i tingsrätten, villkorlig dom och dagsböter.
