Vänersborgs tingsrätt beslutade i ett mål om umgänge att tills vidare avvisa en advokat som ombud, rättegångsbiträde och försvarare vid domstolen.
Vid målets muntliga förberedelse hade advokaten, enligt rådmannen, visat så stor oskicklighet och olämplighet att han skulle avvisas och entledigas.
”Brusade upp och störde ordningen”
I tjänsteanteckningen från förberedelsen angavs bland annat att advokaten hade varit hetsig och brusat upp utan orsak, stört ordningen genom att otaliga gånger avbryta både ordföranden och sin klient, suckat högljutt och uppträtt nedlåtande.
Advokaten hade heller inte lyssnat på tillsägelser och skulle ha hetsat både sin klient och hans anhöriga som fanns på plats mot ordföranden så att en hotfull stämning hade uppstått i salen.
Enligt rådmannen hade advokaten också förklarat för sin klient att det ändå ”var kört” och att tingsrätten aldrig dömer till en pappas favör – någonting som skulle ha gjort klienten så uppgiven att han vid ett tillfälle ville ge upp sitt barn helt och hållet.
Enligt rådmannen hade fokus i målet hamnat på att få advokaten att uppträda professionellt istället för på barnets bästa.
Vid en samlad bedömning ansåg tingsrätten att advokaten hade visat sådan grundläggande olämplighet i målet och bristande insikt om sitt agerande att det inte kan antas att hans uppträdande enbart var en engångsföreteelse eller kommer att upphöra efter viss tid.
Hovrätten höll med
Advokaten överklagade beslutet till Hovrätten för Västra Sverige – som dock instämde i tingsrättens bedömning och avslog advokatens överklagande.
Advokaten vände sig till Högsta domstolen som medddelade prövningstillstånd.
Advokaten hävdade i sitt överklagande att beslutet att avvisa honom tills vidare har varit förhastat. Enligt advokaten var det också anmärkningsvärt att hovrätten kunde fastställa beslutet utan att ha tillgång till någon annan bevisning än rådmannens berättelse – som enligt advokaten är överdriven.
”Rådmannen bidrog…”
I sitt överklagande till HD skrev advokaten att han ”medger att det förelegat en animerad stämning vid förhandlingen”. Han skrev också:
”Advokater har ingen skyldighet att vara trevliga i en domstol. Tvärtom är det min uppfattning att en trevlig stämning förtar den intellektuella skärpan. En advokat måste också ha rätt att kritisera systemet och anse att en domstol agerar fel i något hänseende. Detta är en obekväm sanning för vissa domare, men torde vara en förutsättning för en dynamisk rättsordning.”
Advokaten fortsatte:
”Rådmannen vid tingsrätten har nedtecknat sin subjektiva uppfattning hur hon har uppfattat förhandlingen. Jag delar inte hennes beskrivning utan menar att den är överdriven och enbart fokuserad på mitt beteende, vilket skapar en skev bild av vad som förevarit. Jag anser också att ordföranden, med sitt agerande, har bidragit till att förhandlingen blivit som den har blivit. Speciella förhållanden rådde i målet.”
Högsta domstolen går dock på samma linje som både tingsrätten och hovrätten har gjort och avslår advokatens överklagande.
HD konstaterar att rätten ska avvisa ”ombud, rättegångsbiträde eller försvarare” om han eller hon visar oredlighet, oskicklighet eller oförstånd, eller annars anses olämplig.
Enligt samma bestämmelse i rättegångsbalken finns också möjligheten att, om det finns skäl till det, besluta om obehörighet som ombud vid domstolen, antingen för viss tid eller tills vidare. Olämpligheten måste dock i båda fallen enligt praxis ha visat sig i just det aktuella målet.
Olämpligheten förstärks av beslut från samfundet
Vid obehörighetsprövningen bör domstolen – som är skyldig att självmant tillämpa behörighetsreglerna – även väga in annat underlag, som lagakraftvunna beslut om avvisande i andra mål och beslut från Advokatsamfundets disciplinnämnd.
En förutsättning för att beslut som hämtas in ska kunna utgöra en del av bedömningsunderlaget är dock att ombudet har fått möjlighet att yttra sig över det. Hovrätten begick därför ett rättegångsfel när man inte gav advokaten möjlighet att yttra sig.
I målet finns det enligt HD underlag för slutsatsen att advokaten har agerat olämpligt på det sätt som krävs för avvisning enligt rättegångsbalkens bestämmelse.
HD konstaterar samtidigt att den olämplighet som advokaten har manifesterat genom sitt agerande förstärks av beslut från Advokatsamfundets disciplinnämnd som tingsrätten har hämtat in – beslut som i tre av fyra fall har resulterat i varning för allvarligt åsidosättande av advokatplikten.
Det har enligt HD därför också funnits grund för att förklara advokaten obehörig att tills vidare verka som ombud, rättegångsbiträde eller försvarare vid tingsrätten.
