Försäkringskassan får allvarlig kritik från JO efter att en handläggare återgav sekretesskyddade uppgifter om kvinnans hälsa till socialnämnden.
En handläggare hos Försäkringskassan har gjort en orosanmälan till socialnämnden för en kvinnas barn som grundats på det som kommit fram om kvinnans psykiska hälsa i det underlag som hon lämnat in till Försäkringskassan i ett ärende om sjukpenning. Till orosanmälan har handläggaren bifogat flera handlingar med sekretesskyddade uppgifter, bland annat läkarintyg som kommit in till myndigheten i ärendet om sjukpenning, utan att det hade föregåtts av en sekretessprövning.
Bifogat läkarintyg till socialnämnden
JO skriver i beslutet att handläggaren hade återgett i orosanmälan valda delar om kvinnans psykiska hälsa och tillstånd i övrigt ur underlaget i hennes ärende om sjukpenning. Handläggaren hade dessutom bifogat flera handlingar, såsom hennes begäran om omprövning av Försäkringskassans beslut, några läkarintyg och kompletteringar till ett läkarintyg.
Enligt JO innehöll både handläggarens egna beskrivning av kvinnans tillstånd och de bifogade handlingarna detaljerade uppgifter om hennes hälsa. Uppgifterna var typiskt sett sådana att det kunde antas att kvinnan eller någon närstående till henne skulle lida men om de röjdes. Uppgifterna omfattades därför av sekretess enligt 28 kap. 1 § OS, enligt JO.
”Det innebar att uppgifterna inte kunde lämnas ut till en annan myndighet utan att det fanns stöd för det i en sekretessbrytande bestämmelse. Handläggaren gjorde överhuvudtaget inte några överväganden i frågan om huruvida uppgifterna omfattades av sekretess och jag är mycket kritisk till det”, skriver JO.
Inga skäl redan vid orosanmälan att bifoga läkarintyg
Enligt JO finns det inte skäl för Försäkringskassans handläggare att redan när en orosanmälan görs bifoga läkarintyg och andra handlingar som kommer från hälso- och sjukvården.
”Det får enligt min mening anses vara tillräckligt att handläggaren beskriver de omständigheter som ligger bakom oron för ett barn utan att någon annan dokumentation överlämnas. Det är sedan socialnämndens sak att avgöra om det finns skäl att begära in de ytterligare handlingar som nämnden kan behöva för sin prövning”, skriver JO.
Jo menar att i ett så tidigt skede är det knappast uppenbart att intresset av att socialnämnden får del av uppgifterna har företräde framför den enskildes intresse av att skydda uppgifter om till exempel sin hälsa i ett ärende hos Försäkringskassan.
”I det aktuella fallet beskrev handläggaren sin oro genom att återge valda delar av intygen om AA:s hälsa men utan att på något sätt redogöra för vilken betydelse de hade för den oro för AA:s barn som han ville uppmärksamma socialnämnden på. Handläggaren borde dock ha angett på vilket sätt uppgifterna om AA:s hälsa hade betydelse för hans oro för hennes barn. Det skulle också ha kunnat minska risken för att andra uppgifter lämnades ut än de som var nödvändiga för att motivera anmälan”, skriver JO.
Allvarliga kunskapsbristen
I ärendet har det kommit fram att handläggaren på eget initiativ lämnat ut dessa sekretesskyddade uppgifter. Det framgår inte annat än att handläggarens åtgärder godkändes av hans chef.
”Det inträffade ger mig intrycket att detta berott på allvarliga kunskapsbrister och slarv vid hanteringen av känsliga personuppgifter som överlämnats i förtroende till Försäkringskassan. Jag ser mycket allvarligt på det. Oaktat de åtgärder som Försäkringskassan angett att myndigheten vidtagit för att något liknande inte ska inträffa igen förtjänar myndigheten allvarlig kritik för det som har kommit fram”, skriver JO.