I en promemoria som har skickats ut på remiss inför budgetpropositionen 2017 föreslår regeringen att köp av utsläppsrätter ska räknas som en avdragsgill kostnad.
Regeringen skriver att man ”hoppas att företagens arbete med att kartlägga och beräkna utsläppen, som de måste göra för att få avdrag för utsläppsrätterna, kan uppmärksamma dem på den egna klimatpåverkan och göra något åt den.”
Exempelvis handlar det om företag som vill klimatkompensera för resor eller transporter.
I dag finns det enligt promemorian ett ”begränsat” intresse för de utsläppsrätter som omfattas av förslaget, det vill säga utsläppsrätter inom EU:s handelssystem.
Inget gåvoförbud
Regeringen konstaterar att dessa utsläppsrätter har ett tydliga marknadsvärden och kan avgränsas mot gåvor och hindrar därmed inte avdrag.
Regeringen skriver:
”Vid inköp av en utsläppsrätt till marknadspris erhåller köparen en tillgång vars värde motsvarar vad som har betalas för utsläppsrätten. Köparen erhåller alltså en motprestation som svarar mot den egna prestationen. Det är därmed inte fråga om någon gåva.”
Regeringen anser också att man inte kan ”bortse från det goodwill- och reklamvärde som klimatkompensationen” kan ha för företaget vilket innebär att det kan betraktas som en utgift som är ”ägnad att bidra till intäkternas förvärvande och bibehållande”.
HFD sa nej till avdrag
Avdrag för utsläppsrätter uppmärksammades skatterättsligt 2014 då Högsta förvaltningsdomstolen (HFD) nekade avdrag för klimatkompensation.
Skatterättsnämnden ansåg då att anknytningen mellan bolagets verksamhet och klimatkompensationen var sådan att utgifterna inte kunde träffas av avdragsförbudet för gåvor och att bolaget därför skulle medges avdrag för kostnader.
HFD konstaterade däremot att någon direkt motprestation inte hade kommit bolaget till del och att det inte fanns någon egentlig anknytning mellan bolagets verksamhet och köpet av utsläppsrätter.
Särreglering är motiverad
Den särregleringen som regeringen nu vill göra strider egentligen mot de skattepolitiska riktlinjerna och regeringen skriver särskilt i promemorian att det är ”generellt önskvärt” att undvika denna typ av särregler, men att de ”positiva effekterna för klimatet” är sådana att det är ”motiverat att införa” den avdragsrätten som föreslås.
Enligt förslaget införs en avdragsrätt i inkomstslaget näringsverksamhet för kapitalförlust. För enskilda näringsidkare införs avdragsrätten i inkomstslaget kapital. Avdraget måste motsvara näringsverksamhetens egna utsläpp under det aktuella beskattningsåret och får inte omfatta till exempel underleverantörers, hyresvärdars, elleverantörers eller kunders klimatpåverkan.
Avdragsrätten gäller bara om utsläppsrätten därefter tas bort ur i registret för utsläppsrätter (unionsregistret) så att den inte kan användas igen.
Billig reform i nuläget
Regeringen beräknar kostnaden för reformen till 5 miljoner kronor per år med tanke på det begränsade intresset för utsläppsrätter. Om det håller sig på nuvarande nivå räknar regeringen med att företagen tillsammans kommer att köpa och ta bort 300 000 utsläppsrätter på vardera 1 ton koldioxid, och att varje utsläppsrätt kostar företaget 70 kronor.
Förslaget är tänkt att träda i kraft den 1 januari 2017.
