År 2004 ingick paret ett entreprenadavtal med ett byggbolag om ett hus som skulle byggas på Värmdö utanför Stockholm. Året därpå reklamerade makarna fel i fasaden som bestod av nyansskillnader och sprickor i husets fasadputs.
I maj 2009 stämde de byggbolaget på grund av felen i fasadputsen och därefter ingick parterna ett förlikningsavtal som bland annat innebar att fasadputsen skulle åtgärdas till ett pris på högst 10 000 kronor som skulle betalas inom 15 dagar efter utfört arbete.
Ingen besiktning
Enligt avtalet skulle parterna enas om en besiktningsman och när besiktningen var klar skulle deras mellanhavanden vara slutligt reglerade.
Någon besiktning skedde dock aldrig och byggbolaget avstod från kravet på betalning.
Efter några år upptäckte husägarna åter fel i fasaden och de stämde då byggbolaget igen.
Jönköpings tingsrätt beslutade att frågan om paret hade förlorat rätten att påpeka fel i och med det tidigare förlikningsavtalet – så kallad preklusion – skulle avgöras genom en så kallad mellandom.
Enligt husägarna hade rätten att påpeka felen inte gått förlorad eftersom byggbolaget inte hade åtgärdat fasaden och därmed inte hade uppfyllt förlikningsavtalets villkor. Parternas mellanhavanden hade därmed enligt paret förblivit oreglerade och preklusion hade inte skett.
Avstod från sitt rätt till besiktning
Byggbolaget hävdade å andra sidan att parets rätt att påpeka felen hade prekluderats eftersom fasaden hade åtgärdats i enlighet med förlikningsavtalet. Trots att besiktning inte hade skett ansåg byggbolaget att uppdraget ändå var slutfört eftersom makarna hade varit passiva och eftersom byggbolaget hade avstått från att kräva betalt.
Tingsrätten gick på byggbolagets linje och förklarade förlikningsavtalet giltigt. Husägarna förlorade således rätten att göra felen gällande gentemot byggbolaget.
Domen överklagades till Göta hovrätt som nu instämmer i tingsrättens bedömning.
Enligt hovrätten får paret genom sin passivitet anses ha avstått från kravet på besiktning enligt avtalet. Byggbolagets förpliktelser genom förlikningsavtalet är därmed uppfyllda och makarnas rätt att göra fel gällande har gått förlorad.
