Hoppa till innehåll
plus | Ingår i Dagens Juridik plus

”Highlights från HD” – ny artikelserie om affärsjuridiken i Högsta domstolen



 

Highlights från HD

 

I denna artikelserie kommer jag att kommentera och sammanfatta några av de mest intressanta förmögenhetsrättsliga avgörandena från Högsta domstolen under 2015. Jag har valt ut tio avgöranden från det gångna året och presenterar dessa i rangordning med det mest intressanta avgörandet sist.

En sådan lista blir givetvis godtycklig. Artiklarna kommer förhoppningsvis att utvisa vad jag har fäst vikt vid i urvalet och rankingen av rättsfallen.

Diskussionen i artiklarna fokuserar framförallt på avgörandenas bidrag till svensk rätt och i det hänseendet tillåter jag mig emellanåt att spekulera.     

Artikelserien kan sägas utgöra en komprimerad version av ett seminarium jag medverkade i att anordna i januari 2016 och inleds med några allmänna synpunkter kring vad som präglat det förmögenhets­rättsliga HD-året 2015. Avgörandena behandlas därefter i tio separata avsnitt, vilka kommer att publiceras veckovis. 

 

Allmänt om HD-året 2015

 

HD 2.0 continues
Nuförtiden när HD-avgöranden kommenteras är det nästan oundvikligt att säga någonting om HD:s (nya) angreppssätt och stil. Ämnet har sedan ett antal år tillbaka varit, och är alltjämt, föremål för debatt.[1] Diskussionen kring förändringen i HD:s verksamhet skulle möjligen kunna delas upp i tre huvudsakliga temata, som inte nödvändigtvis hänger ihop men som ofta griper in i varandra.

Det första är av konstitutionell karaktär och handlar till stor del om HD:s förmenta ”judiciella aktivism” och övertagande av lagstiftarrollen.[2]

Det andra avser frågan om och i vilken utsträckning HD bör uttala sig om rättsregler eller problem vars bedömning inte är direkt nödvändig för avgörande av tvisten (Obiter-frågan).[3]

Det tredje handlar om på vilket sätt och i vilken omfattning HD redovisar sin analys av de problem som aktualiseras i målet, inbegripet domskälens utformning och karaktär (redovisningsfrågan).[4]   

Med HD 2.0 i förmögenhetsrättsliga sammanhang avses i denna artikelserie framförallt en prejudikatinstans som visar en tydligare ambition att skapa rätt (snarare än att avgöra en viss tvist), ett större ansvarstagande för den rättsliga konstruktion som avgörandet innebär eller bygger på (vilket t.ex. kan yttra sig i att HD aktivt tar upp och behandlar vissa tänkbara konsekvenser av sitt eget resonemang) samt en mer öppen och utförlig redovisning av justitierådens syn på de rättsregler som aktualiseras och varför ett problem ska lösas på ett visst sätt.

Det nya angreppssättet har fortsatt och utvecklats under 2015. Antalet avgöranden som kan sägas ligga närmare det ”gamla” sättet att skriva dom har blivit färre, och fler av justitieråden har varit aktiva i ämnet bl.a. genom särskilda tillägg och skiljaktiga meningar.

Fullt genomslag kan förändringen emellertid inte sägas ha fått ännu. Även praxisåret 2015 innehåller ett antal avgöranden med svåra frågor som inte fått någon 2.0-behandling. I dessa fall är domskälen relativt korthuggna och raka (snarare än resonerande), och slutet är väldigt tydligt under det att övervägandena är mera dolda.

Det är svårt att spekulera i varför avgöranden under ett och samma år skiljer sig åt på nyssnämnt vis, men möjligen har det att göra med att styrkan i de enskilda justitierådens övertygelse om det nya greppet varierar. En annan förklaring skulle kunna vara att vissa mål inte riktigt blev vad man trodde att de skulle bli när prövningstillstånd lämnades, och att skälen till att målen togs upp så att säga inte kom att realiseras vid prövningen.  

Uppgörelsen med exekutionsrätten
HD har på senare år inte dragit sig för att ”göra upp” med ett visst område eller vissa principer, så inte heller under 2015. I fjol kan exekutionsrätten sägas ha utgjort ett sådant område. Flera exekutionsrättsliga avgöranden producerades under året (t.ex. NJA 2015 s. 72, NJA 2015 s. 211, NJA 2015 s. 374, Ö 1132-15, Ö 701-15, varav NJA 2015 s. 72 och NJA 2015 s. 374 är pleniavgöranden). Konfrontationen med exekutionsrätten är både intressant och positiv för svensk rätt, särskilt i ljuset av att detta i praktiskt hänseende är ett av de viktigaste rättsområdena för näringslivet.  

Genom dessa avgöranden kan det också konstateras att trots att exekutionsrätten är föremål för en detaljerad och instruktionsrik lagstiftning som har utvecklats under relativt lång tid, är den alltjämt omgärdad av väldigt många oklara rättsfrågor. Ett exempel på detta kommer att följa senare i artikelserien, då ett av de exekutionsrättsliga avgörandena behandlas.

Great minds (don’t?) think alike
Blickar man ytterligare ett år bakåt i tiden till HD-året 2014, är det inte svårt att tycka Stefan Lindskog i hög grad satte prägel på det verksamhetsåret. Jag tänker bl.a. på NJA 2014 s. 684 “Boklok” (i synnerhet vid en jämförelse med NJA 2013 s. 659 ”Apollo”), NJA 2014 s. 272 ”BDO” (2014 års opus magnum och redan en klassiker) och NJA 2014 s. 760 “Kontraktskedjan” (en lektion i civilrätt).

Stefan Lindskogs närvaro har nog inte varit mindre påtaglig under 2015, men de avvikande meningarna mellan honom och Lars Edlund har på ett annat sätt varit framträdande under året. I ett antal avgöranden under 2015 (t.ex. NJA 2015 s. 186, T 3269-13, T 916-13, T 4983-14, Ö 1132-15; se även NJA 2015 s. 72 och NJA 2015 s. 374) har Stefan Lindskog och Lars Edlund haft olika uppfattningar i intressanta civilrättsliga frågor och båda har skarpsinnigt redogjort för sin respektive mening.[5] Exempel på detta kommer att följa i några av avgörandena i artikelserien.

Den första artikeln handlar om skiljedom- och konkurrensrätt. Läs den här:

”När en konkurrensrättslig grund förs in i ett skiljemål kan sakfrågan få en ny materiell prövning”

 

 


[1] Ett axplock ur debatten: Bertil Bengtsson ”Om Högsta domstolens nya skrivsätt”, JT 2012-2013 s. 743; Jan Kleineman, ”Från prejudikatinstans till lagstiftare? Högsta domstolens ökade aktivism”, JT 2014–15 s. 495; Christer Danielsson, ”Inlägg vid JT:s 25-årsjubileum den 20 oktober 2014”, JT 2014-2015 s. 528; Torkel Gregow, ”Obiter dictum, något att uppmuntra eller motarbeta?”, JT 2014-2015 s. 36; Fredrik Wersäll, ”En offensiv Högsta domstol. Några reflektioner kring HD:s  rättsbildning”, SvJT 2014 s. 1; Ola Wiklund, ”Om Högsta domstolens rättsskapande verksamhet — löper domstolen amok?”, SvJT 2014 s. 335; Elisabet Fura, ”En offensiv Högsta domstol — en kommentar”, SvJT 2014 s. 101; Stefan Lindskog, ”Dag och jag och Högsta domstolen”, SvJT 2015 s. 415; Mattias Derlén och Johan Lindholm, ”Judiciell aktivism eller prejudikatbildning?”, SvJT 2016 s. 143. Stockholm Centre for Commercial Law, Juridiska fakulteten, Stockholms universitet (SCCL), har på senare tid anordnat två seminarier med de mycket intresseväckande rubrikerna ”Obiter dictum. En tidigare klandrad företeelse men vad gäller numera?” (3 mars 2015) och ”Vidlyftiga domar? Förhöjd beslutskvalitet eller onödig ordkvantitet?” (1 mars 2016). Jag har tyvärr missat båda.
[2] Se särskilt Mattias Derlén och Johan Lindholm, ”Judiciell aktivism eller prejudikatbildning?”, SvJT 2016 s. 143.
[3] Se särskilt Stefan Lindskogs tillägg i NJA 2012 s. 535 och Torkel Gregow, ”Obiter dictum, något att uppmuntra eller motarbeta?”, JT 2014-2015 s. 36. 
[4] Se särskilt Bertil Bengtsson ”Om Högsta domstolens nya skrivsätt”, JT 2012-2013 s. 743 och Jan Kleineman, ”Från prejudikatinstans till lagstiftare? Högsta domstolens ökade aktivism”, JT 2014–15 s. 495.   
[5] I de nämnda avgörandena är det fler justitieråd som redovisar olika uppfattningar. Skälet till att Stefan Lindskog och Lars Edlund nämns särskilt är att jag beträffande deras meningar har uppfattat ett visst mönster.

 

 

 

Läs alla artiklar i serien ”Highlights från HD”:

Inledning: ”Highlights från HD” – ny artikelserie om affärsjuridiken i Högsta domstolen

# 10 ”När en konkurrensrättslig grund förs in i ett skiljemål kan sakfrågan få en ny materiell prövning”

# 9 ”Högsta domstolens avgörande blottlägger ett tekniskt kryphål i Aktiebolagslagen”

# 8 ”HD skärper skadeståndsansvaret för ren förmögenhetsskada”

# 7 ”Ökad riskexponering för leverantörer av varor och tjänster efter HD:s dom”

# 6 ”HD stärker borgenärens rätt vid utmätning – trots att gäldenären har lagens ordalydelse på sin sida”

# 5 ”HD avlivar en klassisk boilerplate – och offrar en arrendator på formkravens altare”

# 4 ”HD vässar kraven på precision när avtalade regler om preskription formuleras”

# 3 ”HD binder part vid åtagande – trots att avtalet upphört att gälla”

# 2 ”Så säkerställde HD att ingen av parterna kom i kläm – och förhindrade miljardförluster för staten”

# 1 ”Nummer ett på listan över HD-domar – ett strängare skadeståndsansvar i avtalsförhållanden”

 

 

        
Annons

Event & nätverk

Se alla event

Dagens Juridik Pro

Powered by Lexnova

Allt du behöver för juridisk analys: nyheter, rättsfall, expertkommentarer, video och AI-stöd – i ett professionellt abonnemang.

Få Tillgång
Annons