En åklagare kritiseras för att inte ha respekterat en misstänkts ovillkorliga rätt att ta del av omständigheterna som låg till grund för ett anhållningsbeslut.
Enligt Justitieombudsmannen var de uppgifter som den misstänkte mannen fick del av allt för allmänt hållna.
JO-anmälan kom från en advokat som riktade kritik mot en åklagare för hur denne tillämpat bestämmelsen i rättegångsbalken om att en anhållen har rätt att ta del av grunderna för ett sådant beslut. Enligt advokaten hade åklagaren enbart uppgett att omständigheterna som låg till grund för anhållandet var målsägandens uppgifter som i sin tur fick stöd av teknisk utredning och spår.
Advokaten var kritisk till detta och ansåg att informationen inte uppfyllde de lagstadgade kravet på underrättelsens innehåll, vilket han påpekat för åklagaren – utan att få någon mer information.
Ungdomsreduktionen i livstidsfall
I en nyligen meddelad dom tar Högsta domstolen upp en fråga som har varit olöst under många år: Hur ska straffmätningen ske när en ung person, som på grund av sin låga ålder inte får dömas till livstids fängelse, har begått brott som för en vuxen hade föranlett livstid? Martin Borgeke redovisar avgörandet och diskuterar dess närmare innebörd.
Kritiken tillbakavisades
I ett remissvar till JO anförde Åklagarmyndigheten att det inte är möjligt att göra ”några generella uttalanden om vilka omständigheter som bör delges en misstänkt vid ett anhållningsbeslut”. Det är istället åklagaren i det enskilda fallet som måste avgöra vilka omständigheter som haft direkt betydelse för beslutet. Dessutom måste den information som den anhållne fått vid delgivning av brottsmisstanken också beaktas vid en bedömning av om tillräcklig information lämnats.
Enligt Åklagarmyndigheten hade den anhållne i det aktuella fallet då delgetts ”konkreta och tydliga brottsmisstankar samt tid och plats för brotten” och sedan informerats om att målsäganden lämnat uppgifter samt att det fanns utredning och spår som gav stöd för dessa. Han ansågs därför ha fått tillräcklig information.
För allmänt hållna uppgifter
Justitieombudsmannen är dock av en annan åsikt och anser att åklagarens underrättelse var allt för allmänt hållen. JO konstaterar i beslutet att mannen, genom informationen från åklagaren, visserligen informerades om såväl tidpunkt som plats för de påstådda brotten samt vad gärningarna bestod i. Någon upplysning om vad som framkommit i förhöret med målsäganden som gjorde att han var misstänkt och hur den tekniska bevisningen gav stöd för misstankarna fick dock inte.
Mot bakgrund av detta konstaterar JO att den misstänktes ”ovillkorliga rätt” att ta del av omständigheterna som låg till grund för anhållningsbeslutet på det sätt som rättegångsbalken förutsätter inte respekterades. Åklagaren kritiseras nu för detta.
