Samvetsbetänkligheter kan till exempel röra IVF, fosterdiagnostik, abort och avslutande av livsuppehållande behandling.
Kavot Zillén, juris doktor i medicinsk rätt vid Uppsala universitet, har i sin avhandling studerat det rättsliga utrymmet för hälso- och sjukvårdspersonal att handla i enlighet med sin religion eller tro utifrån skyddet för religions- och samvetsfriheten – och utifrån de krav som ställs på god vård.
Religionsutövning enligt konventionen
Forskningen visar att det är tveksamt om skyddet för religionsfriheten i den svenska regeringsformen omfattar situationer där personal vägrar utföra viss vård.
Däremot kan en sådan vägran i vissa situationer ses som en form av religionsutövning som faller inom skyddet för religionsfriheten i Europakonventionen.
Förutsättningen för att vårdpersonal ska ha rätt att hävda samvetsfrihet enligt Europakonventionen är dock att det inte finns några skyddsvärda intressen som kan motivera en begränsning.
– De olika intressena är bland annat vårdgivarens intresse av att uppfylla de krav som ställs på en god vård och att ha kompetent personal som utför alla de arbetsuppgifter som ingår i arbetsskyldigheten, personalens intresse av att kunna agera i enlighet med sin övertygelse och patientens intresse av att få en god vård, säger Kavot Zillén.
Hänsyn ska också tas till den övriga personalens intresse av att inte få en ökad arbetsbörda, enligt Kavot Zillén.
Enligt resultatet i avhandlingen är det svårt att med närmare precision ange var gränsen går för vilka olägenheter som patienter, vårdgivare och arbetskamrater bör anses få tåla utifrån hälso- och sjukvårdspersonalens rätt till religionsutövning.
– Det är dock klart att Sverige har en stor frihet när det gäller att göra denna gränsdragning, då Europadomstolen generellt sett tillåter ett vitt tolkningsutrymme för konventionsstater när det gäller frågor om vad som kan anses äventyra allmänhetens hälsa eller som berör religionens inverkan på samhället.
Generöst handlingsutrymme
I praktiken har därför Sverige, enligt Kavot Zillén, ett relativt generöst handlingsutrymme att avgöra om och under vilka förutsättningar hälso- och sjukvårdspersonal ska tillåtas att avstå från att medverka vid eller utföra viss vård på grund av samvetsbetänkligheter.
Vilket är det viktigaste resultatet i din avhandling?
– Frågan om hälso- och sjukvårdspersonal bör befrias från att medverka till viss vård av religiösa skäl inte kan besvaras med ett enkelt ja eller nej, utan att det handlar om att så långt som möjligt försöka finna en balans mellan de olika intressen som gör sig gällande.
– I dag ligger det ansvaret till stor del på den enskilde vårdgivaren som har en skyldighet att erbjuda patienter en god och säker vård och som samtidigt i egenskap av arbetsgivare måste följa det arbetsrättsliga regelverket.
