Hovrätten skärper påföljden för en ekonomiansvarig kvinna på ett konsultbolag som lurat sin arbetsgivare på drygt 1 miljon kronor. Hon döms till 1 år och 2 månaders fängelse för grovt bedrägeri.
En 50-årig kvinna som arbetade som ekonomiansvarig på ett it-konsultbolag döms för grovt bedrägeri vid sju tillfällen mellan 2015 och 2017. Hon döms även för bedrägeri av normalgraden vid tre tillfällen mellan 2016-2017.
I tingsrätten dömdes kvinnan till villkorlig dom och 200 dagsböter om 400 kronor samt att betala tillbaka drygt 1,5 miljoner kronor till sin arbetsgivare som hon bedragit. Hovrätten skärper nu påföljden och dömer kvinnan till fängelse i 1 år och 2 månader.
Uppsåtsfrågan än en gång
Knappast någon fråga inom straffrättens allmänna del har diskuterats lika mycket som den som gäller vad uppsåt närmare bestämt är. I flera rättsfall har uppsåtet varit centralt, men en prövning av om uppsåt har förelegat har gjorts av HD också i många mål där prejudikatfrågan har varit en annan. En iakttagelse är att tingsrätter och hovrätter inte alltid tillämpar läran om uppsåt på ett sätt som stämmer med HD:s praxis och den uttolkning av uppsåtsbegreppet som har gjorts i doktrinen. Martin Borgeke belyser här den senaste utvecklingen.
Skärper påföljden
Hovrätten konstaterar att den samlade brottsligheten motsvarar ett några månader högre straffvärde än det som tingsrätten lagt till grund för straffmätningen. Hovrätten noterar de billighetsskäl som tingsrätten angett såsom att kvinnan i framtiden kan få svårigheter att få arbete inom sin bransch och att det förflutit lång tid sedan brotten begicks
”Med hänsyn till att hon begått brotten i sitt arbete och tillgodogjort sig de pengar som hon fått ut genom brotten finns det däremot inte anledning att beakta att hon förlorade sin anställning eller att hon ska betala ett betydande skadestånd. Mot denna bakgrund ska straffmätningsvärdet bestämmas till fängelse ett år och två månader. Detta straffmätningsvärde är för högt för att någon annan påföljd än fängelse ska bli aktuell. Tingsrättens dom ska ändras i enlighet med detta”, skriver hovrätten.
Betalade flygresa och skatt för bolagets pengar
Kvinnan ska ha lämnat oriktiga uppgifter för attestering och betalning där hon gett sken av att betalningarna avsett konsultbolagets skulder till olika leverantörer när utbetalningarna istället gick till henne eller ett av hennes bolag. En av utbetalningarna gick till Ving avseende en flygresa hon hade bokat och tre utbetalningar har gått till kvinnans skattekonto.
I underlagen för samtliga betalningar har olika leverantörer till konsultbolaget angetts som mottagare. För att utbetalningarna skulle kunna ske har hon har vilselett kollegor att i bolagets ställe attestera och godkänna utbetalningarna.
