Styrelsen i aktiebolag ansvarar för organisationen och förvaltningen av bolagets hela verksamhet och befogenheterna är mycket stora.
Samtidigt har ägarna i många bolag bristfällig insyn i och inflytande över verksamheten och vad styrelseledamöterna egentligen gör vilket enligt Jessica Östberg kan leda till att styrelseledamöterna ”skor sig” på bolagets bekostnad.
– Den särskilt förtroendefulla ställning som styrelseledamöterna har ställer mycket höga krav på lojalitet, säger Jessica Östberg, som har disputerat med avhandlingen ”Styrelseledamöters lojalitetsplikt – särskilt om förbudet att utnyttja affärsmöjligheter” vid Juridiska institutionen vid Stockholms universitet.
– De senaste årens företagsskandaler visar tydligt att det inte står klart för var och en var gränserna går för ett lojalt beteende och att okunskapen om rättsläget är stor såväl bland styrelseledamöter som bland praktiskt verksamma jurister. En lojal styrelse är en förutsättning för att finansiärer ska våga investera i företagen,
Den allmänna lojalitetsplikten
I sin avhandling härleder hon ett antal särskilda lojalitetsförpliktelser ur den allmänna lojalitetsprincipen – bland annat:
- en skyldighet att undvika men också informera om intressekonflikter
- ett förbud att ”otillbörligen motta eller utnyttja” förmåner eller andra fördelar med anledning av uppdraget
- ett konkurrensförbud, en upplysningsplikt, en tystnadsplikt och ett förbud att utnyttja affärsmöjligheter som tillkommer företaget.
Hon berör också de civil- och straffrättsliga sanktioner som kan bli aktuella vid ett brott mot lojalitetsplikten. I flera fall illustreras problemställningarna med praktiska exempel.
Jessica Östberg hämtar till viss del inspiration från rättsläget internationellt. I till exempel USA råder en mycket sträng syn på lojalitetsplikten och motsvarande gäller till stora delar även i tysk rätt.
I engelsk rätt är lojalitetsplikten om möjligt ännu strängare och där har nyligen flera lagregler som rör lojalitetsplikten införts.
Även i våra grannländer Norge och Danmark finns vissa delar av lojalitetsplikten lagreglerade.
Ökar risken för att bolaget skadas
Även om samtliga lojalitetsförpliktelser gäller även utan lagreglering föreslår Jessica Östberg att även Sverige inför bestämmelser om såväl den allmänna som vissa av de särskilda lojalitetsförpliktelserna för att klargöra rättsläget och öka förutsebarheten. Hon redogör också för vad en sådan lagreglering bör innehålla.
– Bristen på tydlig reglering ökar risken för att bolagen drabbas av skada. Man ska också komma ihåg att det kan vara ett brott mot lojalitetsplikten även om det saknas illojal avsikt och att rättsvillfarelse, det vill säga bristande kännedom om reglerna, inte är någon ursäkt.
– Ett otydligt rättsläge kan därför drabba inte bara bolagen, utan även enskilda styrelseledamöter negativt. Därför ligger det även i ledamöternas eget intresse att rättsläget klargörs.
– En otydlig lojalitetsplikt kan dessutom medföra att en negativ företagskultur sprids längre ner i företagsleden, säger Jessica Östberg, Juridiska institutionen, Stockholms universitet.
