”Hagamannen” frigavs efter att ha avtjänat nio år av sitt 14-åriga fängelsestraff – någotning som skade en kraftig debatt. Regeringen gör nu verklighet av ”Lex hagamannen” och utreder lagändrningar kring principen om villkorlig frigivning.
Justitieminister Morgan Johansson sa redan förra året att han tyckte att regelverket ”varit för slappt och för mycket slentrian”. Han efterlyste högre krav på besluten om villkorlig frigivning.
Justiteråd sköter utredningen
Det blir nu Agneta Bäcklund, justitieråd i Högsta domstolen, som ska göra utredningen åt regeringen och föreslå ändringar i systemet med villkorlig frigivning.
Den som avtjänar ett tidsbestämt fängelsestraff friges i dag som regel villkorligt efter två tredjedelar av strafftiden. Bara om den intagne har misskött sig kan den villkorliga frigivningen skjutas upp.
Återfallsrisk kan stoppa frigivning
Regeringen anser att det är ”rimligt att samhället tar ett särskilt ansvar” för intagna som bedöms ha en hög risk för återfall i till exempel allvarliga våldsbrott, allvarliga sexualbrott eller allvarliga brott som begås som ett led i en organiserad brottslighet.
Regeringen vill ha en analys om detta ska beaktas ”särskilt som skäl mot villkorlig frigivning”.
Justitieministern har i tidigare kommentarer i media sagt att ”det kommer att vara fler som får sitta en längre tid” och att de nya reglerna kommer att omfatta även andra fall än sådana som ”Hagamannens”.
Även de särskilda föreskrifter som kan meddelas efter villkorlig frigivning ska ses över eftersom ”övergången från vistelse i anstalt till vistelse i frihet är en särskilt kritisk tidpunkt när det gäller risken för återfall”.
Uppdraget ska redovisas nästa vår.
