Skatteverket beslutade att folkbokföra en flicka hos sin pappa i Årsta i södra Stockholm.
Mamman överklagade beslutet till Förvaltningsrätten i Stockholm och begärde att flickan skulle folkbokföras hos henne i Västerhaninge söder om Stockholm i stället.
Motstridiga uppgifter
Mamman hävdade att flickan i praktiken inte hade haft växelvist boende utan mestadels hade bott hos henne.
Förvaltningsrätten konstaterade att föräldrarna inte hade lämnat samstämmiga uppgifter om flickans dygnsvila men att hon, under alla omständigheter, hade tillbringat en stor del av tiden hos såväl sin mamma som hos sin pappa.
Vid en samlad bedömning kom förvaltningsrätten dock fram till att flickan skulle vara folkbokförd hos mamman. Flickan gick visserligen på en förskola i centrala Stockholm som i och för sig ligger närmare pappans bostad. Avståndet från hans bostad var dock ändå så pass långt att detta saknade betydelse. Det som var avgörande, enligt förvaltningsrätten, var i stället att flickan hade en syster som var folkbokförd på mammans adress och som gick i skolan i Västerhaninge.
Mammans bostad hade dessutom varit aktuell längre än pappans bostad.
Förvaltningsrätten gick därför på mammans linje.
Kammarrätten i Stockholm oekar nu på att det av förarbetena till ändringarna i folkbokföringslagen framgår att en samlad bedömning av alla omständigheter ska göras. Dessutom redogör man för den praxis som Skatteverket har utvecklat när det gäller frågan om ett barns egentliga hemvist.
Förskolan närmare pappan
Av denna praxis framgår följande: om det inte finns någon ursprungsbostad och barnet tillbringar lika mycket tid hos båda föräldrarna ska barnet i första hand folkbokföras i den bostad som ligger närmast skolan eller förskolan.
Kammarrätten skriver i sin dom:
”Kammarrätten anser vid en sammantagen bedömning av vad som har framkommit om barnets förhållanden vid tidpunkten för Skatteverkets beslut, särskilt med beaktande av att barnet då inte hade någon bostad med verkan som ursprungsbostad och att barnets förskola ligger klart närmare faderns bostad, att barnets egentliga hemvist var i faderns bostad.”
Flickan ska därför enligt kammarrätten folkbökföras hos pappan.
