Justitieombudsmannen Lars Lindström kritiserar en rådman vid Gävle tingsrätt för att han redovisade målsägandens skadeståndsyrkanden genom att hänvisa till en 20-sidig bilaga.
JO konstaterar att bilagan innehåller så mycket onödig information att det är svårt att förstå vad som egentligen är föremål för domstolens prövning och att domen alltså är utformad på ett sätt som strider mot bestämmelserna i rättegångsbalken (30 kap. 5 §).
Skadestånd efter rån
Genom domen dömde tingsrätten en person för ett rån i en butik och beslutade att han skulle betala skadestånd till en anställd för kränkning, sveda och värk och för kostnader.
I den bilaga som tingsrätten hänvisar till fanns fakturor, diverse intyg, kvitton, läkarintyg, utdrag ur medicinska journaler samt kurvor över EKG-mätningar.
JO anser att informationen omfattade integritetskänsliga uppgifter om målsäganden som på detta sätt ”helt i onödan spritts till dem som tagit del av domen”.
Både tingsrätten och den ansvarige rådmannen skyller på det interna datasystemet som orsak till att bilagan med skadeståndsyrkandet överhuvudtaget fanns med i domen – vilken den enligt dem inte borde ha gjort.
Sommarnotarie följde inte rutinerna
Rådmannen skriver dessutom i sitt svar till JO att han aldrig har sett bilagorna och att han inte skulle har sanktionerat att bilagorna fanns med i domen:
”Det är närmast obegripligt hur de hamnat där”, skriver han i sitt yttrande till JO.
Han säger sig ha fått en ”tankeställare” och hänvisar till rutiner som ”av mer eller mindre medvetna eller omedvetna orsaker frångås vid tillfälliga arbetsanhopningar eller, som i detta fall, att en sommarnotarie tjänstgjort som protokollförare”.
JO framhåller att det i och för sig är ganska vanligt att tingsrätterna redovisar yrkanden och åberopanden genom att hänvisa till bilagor som fogas till domen men att en förutsättning för detta är att bilagorna verkligen innehåller ”en begriplig redogörelse för yrkandena och åberopandena” – vilket inte varit fallet här.
