Ett byggbolag hade anlitat ett annat bolag som underentreprenör för fasad- och balkongarbeten vid ett byggprojekt i Stockholm.
Entreprenadbolaget, som hade likviditetsproblem, ingick i maj 2013 ett fakturaköpsavtal med ett factoringbolag som gav entreprenadbolaget möjlighet att överlåta sina fordringar.
I september samma år förvärvade factoringbolaget också en av entreprenadbolagets fordringar på drygt 1,5 miljon kronor mot byggbolaget för utförda arbeten.
Ovillkorlig bekräftelse från platschefen
Samma månad skickade factoringbolaget en så kallad denuntiation – information om en överlåten fordran – via e-post till byggbolaget där bolaget uppmanades att ”ovillkorligen” bekräfta sin betalningsskyldighet enligt fakturan. En bekräftelse skickades då via e-post från en av byggbolagets platschefer.
Senare samma månad gick entreprenadbolaget i konkurs och factoringbolaget stämde byggbolaget vid Stockholms tingsrätt för betalning av den förvärvade fordringen.
Byggbolaget protesterade och hävdade att man inte hade accepterat någon ovillkorlig betalningsskyldighet eller en så kallad ”cut off-klausul” med innebörden att dess motfordringar mot entreprenadbolaget, som annars kunde åberopas mot factoringbolaget enligt skuldebrevslagen, hade avtalats bort.
Byggbolaget hävdade dessutom att den platschef som hade lämnat bekräftelsen inte varit behörig.
Avslutningsvis hävdade byggbolaget att cut off-klausulen under alla omständigheter varit oskälig och skulle jämkas bort.
Tingsrätten gick på factoringbolagets talan och Svea hovrätt fastställer nu domen i dess helhet.
Går på factoringbolagets linje
Hovrätten konstaterar först att uttrycket ”ovillkorligen” svårligen kan tolkas på något annat sätt än att syftet var att avskära byggbolaget från alla tänkbara invändningar mot betalning.
Även om platschefen endast har bekräftat fakturabelopp, fakturadatum och vad fakturan avsåg måste hans accept anses som ren eftersom han svarat att denna överlåtelse av faktura är okej.
Hovrätten anser också att platschefen har varit behörig att lämna bekräftelsen även om han inte har haft en så kallat ställningsfullmakt. Med stöd av praxis från Högsta domstolen konstaterar hovrätten att bland annat två tidigare e-postmeddelanden där den aktuella platschefen har bestridit fakturor måste har gett factoringbolaget befogad anledning att anta att platschefen har haft behörighet att bekräfta byggbolagets betalningsskyldighet.
Han har alltså haft en så kallad tillitsgrundad- eller kombinationsfullmakt.
Hovrätten konstaterar därutöver att det inte är aktuellt att generellt förklara cut off-klausuler mellan näringsidkare som oskäliga. Det förekommer heller inga särskilda anledningar att jämka det aktuella avtalsvillkoret.
