Den vetenskapliga artikeln ”Struggling for one’s name”, är skriven av professorn i sociologi Malin Åkerström och två andra sociologer, Katarina Jacobsson och David Wästerfors, vid Lunds universitet
Artikeln handlar om den moraliska och sociala kamp som en korruptionsanklagad person kan dras in.
”Det handlar om en kamp för att rentvå sitt namn, försvara sin integritet och återupprätta sin heder”, skriver forskarna som har publicerat sin artikel i den amerikanska vetenskapliga tidskriften Sociological Focus.
Heder viktigare än pengar
Forskarna pekar bland annat på de mindre fall av korruption som kan få ytterst allvarliga konsekvenser för den anklagade och att heder har visat sig vara ett viktigare ideal än ekonomisk och juridisk status.
”Att bli anklagad för att vara korrupt kan inte bara få rättsliga och ekonomiska följder utan också leda till att det egna namnet dras i smutsen”, skriver forskarna.
De anklagade personerna framhåller i studien att ”anklagelserna blev dramatiska vändpunkter i deras liv och att åtgärderna mot dem var förnedrande och oproportionerliga”.
De återger sin kamp för upprättelse där vissa har använt medierna för att visa och sprida en annan verklighetsbeskrivning medan andra personer har bedrivit sin kamp för upprättelse i privatlivet, arbetslivet och i lokalsamhället.
Minsta gåva kan misstänkliggöras
Professor Malin Åkerström, huvudförfattare till artikeln, berättar hur drabbade personer försöker med ”alla till buds stående medel framhäva sin flit och trofasthet, sin rekorderlighet och pålitlighet”.
Hon anser att forskningen visar hur ”befläckande” korruptionsanklagelsen har blivit i vårt samhälle, hur en sådan anklagelse riskerar att smutsa ned människors sociala anseende och därför har blivit oerhört viktig att bemöta.
Studien belyser enligt henne ”den styrka som dagens antikorruptionsklimat besitter, där minsta gåva eller transaktion i princip kan misstänkliggöras”.
Hårt klimat i Sverige
Forskarna menar att Sverige är ett exempel på ett samhälle där åtskilliga småskaliga och diskreta handlingar som tidigare betraktades som gentjänster, vänskapsband eller arbetsrutiner i stigande grad har kommit att definieras som korrupta, både juridiskt och moraliskt, vilket får ”påtagliga” konsekvenser i människors vardag.
Studien ingår i en rad undersökningar av mutor och korruption som genomförts av sociologer vid Lunds universitet.
