Regeringen vill skärpta straffen och ge Polisen möjligheten att frihetsberöva den som kör rattfull eller utan körkort direkt på platsen.
Dessutom vill regeringen att den som återfaller i rattfylleribrottslighet i normalfallet ska dömas för grovt rattfylleri.
Det framgår av en färsk lagrådsremiss.
Enligt regeringens förslag ska maxstraffen för grov olovlig körning och rattfylleri höjas från sex månaders fängelse till fängelse i ett år. Detta i syfte att den misstänkte personen ska kunna frihetsberövas på plats.
Dessutom föreslås att maxstraffet för grovt rattfylleri ska skärpas, från två till tre års fängelse, samt att den som döms för återfall i rattfylleribrottslighet i normalfallet ska dömas för grovt rattfylleri till fängelse eller frivårdspåföljd.
Uppsåtsfrågan än en gång
Knappast någon fråga inom straffrättens allmänna del har diskuterats lika mycket som den som gäller vad uppsåt närmare bestämt är. I flera rättsfall har uppsåtet varit centralt, men en prövning av om uppsåt har förelegat har gjorts av HD också i många mål där prejudikatfrågan har varit en annan. En iakttagelse är att tingsrätter och hovrätter inte alltid tillämpar läran om uppsåt på ett sätt som stämmer med HD:s praxis och den uttolkning av uppsåtsbegreppet som har gjorts i doktrinen. Martin Borgeke belyser här den senaste utvecklingen.
Slutligen föreslås att ett oaktsamhetsansvar ska införas för olovlig körning.
– Att personer gång på gång utsätter andra för livsfara, det kan vi inte tillåta. Vid upprepade trafikbrott måste därför samhället kunna reagera med än mer kraft, säger justitie- och inrikesminister Morgan Johansson (S) i ett pressmeddelande.
