Juristutbildningen i Stockholm, Uppsala, Göteborg och Lund tar de första fyra platserna i rankingen och läkarlinjen kommer först på femte plats sett till det totala antalet ansökningar.
Flest ansökningar hade Stockholm med drygt 7 200 ansökningar och därefter kommer Uppsala med drygt 6 500 ansökningar.
Goda karrärsmöjligheter och ingen arbetslöshet
Juristutbildningarna har länge legat i topp och Arbetsförmedlingen bedömer att jurister möter så kallade ”medelgoda möjligheter” till arbete både under det närmaste året och på fem till tio års sikt.
Karriärmöjligheterna är goda inom såväl privat som offentlig sektor för den som vill.
– Vi har en stark arbetsmarknad i Sverige just nu och det gynnar personer med långa utbildningar. För jurister blir det ungefär lika många ledig arbeten som det kommer ut nya jurister och vi ser en god utveckling för jurister även framöver, säger Håkan Gustavsson, prognoschef på Arbetsförmedlingen.
I mars månad i år var 873 jurister anmälda som arbetslösa hos Arbetsförmedlingen – en låg siffra enligt Håkan Gustavsson.
– Jurister har inte svårt att få arbete. För eftergymnasialt utbildade gäller generellt en god arbetsmarknad och vi ser även att om man blir arbetslös är det i allmänhet bara kortvarigt.
Möjligheterna till arbete är dock något bättre för jurister med erfarenhet och för jurister med specialistkunskap inom ett specifikt juridiskt område.
Det kan vara lite tufft när man är helt ny. Enligt Håkan Gustavsson beror det på att det är balans mellan tillgång och efterfrågan, det vill säga det råder ingen brist på jurister och arbetsgivarna kan i viss mån välja.
Hög status och möjligheter lockar
Juristprogrammet vid Stockholms universitet är den utbildning som tar emot flest ansökningar.
– Juridik är spännande och har hög status. Jag tror att många drömmer redan som barn om att bli till exempel advokater, åklagare eller domare, , säger Jessika van der Sluijs, professor i civilrätt vid Stockholms universitet.
– Dessutom får man en utbildning som ger en möjligheter att faktiskt göra skillnad för individer och för samhället vilket i sig kan vara en stark drivkraft,
Hon framhåller att juristutbildningen på många sätt är en stabil grund att stå på oavsett vad man vill arbeta med.
Många med en juristexamen jobbar med annat än traditionella juristjobb. Utbildningen är handfast och allmänt välkänd och det finns ett stort antal utbildningsplatser – någonting som bidrar till det stora antalet ansökningar.
Europeisering och globalisering har också fört med sig att juridiken har blivit mer betydelsefull.
Man är inte körd om man får B
Betygen på juristprogrammet har alltid varit och verkar alltjämt vara en het fråga i juristvärlden och de största advokatbyråerna och domstolarna tillmäter betygen stor betydelse, i varje fall till en början.
– Betygen kan ha betydelse för att få särskilt det första arbetet men jag tror att annat är lika viktigt eller viktigare – som arbetsvilja, disciplin, språkkunskaper och inte minst vad man levererar och presterar under resans gång, som man har med sig när man byter jobb eller position, säger Jessika van der Sluijs.
Hon anser att en framgångsrik karriär har mycket mera komplexa förklaringar än betygen från juristprogrammet.
– Betygens betydelse är delvis en överdrift som skapar viss onödig stress. Det finns gott om arbetsgivare som inte tycker att betygen är det viktigaste urvalskriteriet, så man är inte körd bara för att man får B i några ämnen.
Under maj och juni slutför UHR granskningen av anmälningarna till juristlinjen och den 12 juli publiceras antagningsbeskeden för det första urvalet.
