Inom EU utgör principen om ömsesidigt erkännande av domar och beslut av rättsliga myndigheter en hörnsten i det straffrättsliga samarbetet. Principen syftar till att underlätta samarbetet mellan myndigheterna och stärka det rättsliga skyddet av enskildas rättigheter.
En förutsättning är dock att medlemsstaterna har förtroende för varandras straffrättsliga system. Ett sätt att öka förtroendet är att införa gemensamma minimiregler för enskildas rättigheter.
Processuella rättigheter
Inom EU pågår därför ett arbete med att stärka misstänkta och tilltalades processuella rättigheter. Som ett led i det arbetet har ett direktiv om försvararrättigheter antagits.
I den lagrådsremiss som regeringe ju ha skickat föreslås de lagändringar som krävs för att genomföra direktivet.
– Vi lägger förslag som bland annat innebär att en misstänkt som företräds av en offentlig försvarare får en oinskränkt rätt att träffa eller på annat sätt kontakta sin försvarare, säger inrikesminister Anders Ygeman (S).
Förslaget gäller inte bara offentlig försvarare utan också privata försvarare som uppfyller motsvarande krav.
För frihetsberövade som företräds av en privat försvarare som inte uppfyller de krav som ställs på en offentlig försvarare kan dock dessa rättigheter i undantagsfall begränsas.
Ska omfatta även elektronisk kommunikation
Utöver den ovillkorliga rätten att få träffa sin försvarare föreslås också att rätten att få kontakta sin försvarare uttryckligen också ska omfatta elektronisk kommunikation. Bestämmelsen i häkteslagen om att försändelser mellan en intagen och hans eller hennes offentliga försvarare ska vidarebefordras utan granskning ska även omfatta privata försvarare som uppfyller de krav som ställs på en offentlig försvarare.
För en intagen som företräds av en annan privat försvarare ska dock elektronisk kommunikation och vidarebefordran av försändelser kunna vägras om det är nödvändigt för att ”avvärja fara för någons liv, fysiska hälsa eller frihet”.
– Vi lägger förslag om en uttrycklig regel att ett barn som har frihetsberövats ska ha rätt att omedelbart få en närstående underrättad om skälen till att de blivit frihetsberövade, säger Anders Ygeman
Förslagen föreslås träda i kraft den 27 november i år.
