Fallet gäller en händelse där en ambassadör hade parkerat sin bil fem meter ifrån ett övergångsställe på Östermalm i centrala Stockholm. Ambassadören hade fått en parkeringsanmärkning – en så kallad ”p-bot” – utfärdad av parkeringsvakterna.
I ett brev till Polismyndigheten begärde ambassaden att betalningsansvaret skulle undanröjas – någonting som dock Polismyndigheten inte gick med på.
Fick överklaga till tingsrätten
Ambassadören överklagade beslutet till Stockholms tingsrätt som konstaterade att ”tingsrätten finner sig förhindrad, på grund av immunitet, att pröva frågan om parkeringsanmärkningen varit lagligen grundad.”
Tingsrätten beslutade därför att betalningsansvaret skulle undanröjas.
Polismyndigheten överklagade till Svea hovrätt som instämde i tingsrättens bedömning. Hovrätten konstaterade att ambassadörens immunitet enligt Wienkonventionen innebar ”ett processhinder” och att betalningsansvaret därmed skulle undanröjas.
Hovrätten skrev:
”Det betyder att så snart det står klart för en svensk myndighet att en person åtnjuter immunitet enligt Wienkonventionen föreligger ett processhinder. I en sådan situation ankommer det på myndigheten att undanröja felparkeringsavgiften, inte p.g.a. att den utfärdats på materiellt felaktiga grunder, utan då det p.g.a. immunitet föreligger hinder mot att döma ut avgiften gentemot personen i fråga.”
”Vikt för rättstillämpningen”
Polismyndigheten överklagade hovrättens avgörande till Högsta domstolen och hänvisade till att det skulle vara av vikt för rättstillämpningen att få frågan slutligt avgjord där en gång för alla.
Polismyndigheten medger att ambassadören har diplomatisk immunitet men anser inte att detta innebär att polismyndigheten är förhindrad att pröva frågan om parkeringsanmärkningens laglighet. Om pengarna sedan verkligen kan drivas in ligger utanför polisens kontroll, skrev polismyndigheten i sitt överklagande.
”Oklara grunder i tingsrätt och hovrätt”
Polismyndigheten skrev också att det är oklart på vilka grunder tingsrätten och hovrätten egentligen har undanröjt betalningsansvaret.
”Tingsrätten angav att tingsrätten ’finner sig förhindrad, på grund av immunitet, att pröva frågan om parkeringsanmärkningen varit lagligen grundad. Mot bakgrund av detta ska betalningsansvaret för felparkeringsavgiften undanröjas’. Polismyndigheten kan knappast undanröja en parkeringsanmärkning med sådan motivering. Polismyndigheten har som framgått tidigare att pröva om en parkeringsanmärkning just har lagligt stöd.”
Polismyndigheten fortsatte:
”Hovrätten menar att det förelåg processhinder i ärenden som detta. Det är svårt att förstå hovrättens uppfattning över hur polismyndigheten ska handlägga denna typ av ärende. Om det förelåg processhinder i ärendet borde i sådana fall polismyndigheten inte prövat ärendet överhuvudtaget utan bort avvisa A:s bestridande och utan att meddela beslut där felparkeringsavgiften undanröjdes. Det är fordonsägaren A som initierat ärendet hos polismyndigheten. Det är inte polismyndigheten som ’dömt’ ut felparkeringsavgiften utan Stockholms kommun genom den meddelade parkeringsanmärkningen.”
”Varken rättssäkert eller kostnadseffektivt”
Enligt Polismyndigheten innebär hovrättens resonemang i förlängningen att ”lagligheten i kommunal parkeringsövervakning ifrågasättas gentemot t ex. diplomatregistrerade fordon (blå registreringsskyltar) då det på grund av immunitet föreligger hinder att ’döma’ ut felparkeringsavgiften”.
Polismyndigheten anser att det inte kan ha varit lagstiftarens mening att parkeringsanmärkningar får meddelas diplomatfordon för att sedan, genom bestridande, undanröjas av polisen:
”Ett sådant system är ju varken rättssäkert eller kostnadseffektivt”, skrev Polismyndigheten till HD.
Högsta domstolen beslutar nu att inte meddela prövningstillstånd. Hovrättens dom står därför fast och p-boten behöver inte betalas av ambassadören.
