Majoriteten av de största reformerna som genomförts i Sverige under 2000-talet har baserats på underlag med ”betydande brister”.
Det slår Riksrevisionen fast och konstaterar att endast hälften av de reformer som varit möjliga att utvärdera uppnått sina mål eller förväntade effekter.
– Riksdagen behöver ett gediget beslutsunderlag, särskilt vid reformer som omfattar stora kostnader. Här bör regeringen göra ett bättre jobb, säger riksrevisor Helena Lindberg i ett pressmeddelande.
Riksrevisionens granskning har fokuserat på underlagen bakom 25 av de beloppsmässigt största reformerna som införts i Sverige mellan 2000-2017.
Granskningen visar att en majoritet av dessa baserats på bristfälligt underlag när det kommer till vilka samhällsproblem som ska åtgärdas, vilka mål och effekter som eftersträvas med reformen, samt vilka konsekvenser reformerna får – och till vilket pris. Enligt Riksrevisionen är det enbart 5 av 25 granskade reformer som lever upp till de grundläggande kraven på dessa områden.
– Riksdagen behöver ett gediget beslutsunderlag, särskilt vid reformer som omfattar stora kostnader. Här bör regeringen göra ett bättre jobb, säger riksrevisor Helena Lindberg i pressmeddelandet.
”Måste göras bättre kvantitativa beräkningar”
Riksrevisionen konstaterar att det är nödvändigt med utvärderingar av stora reformer för att det ska gå att bedöma huruvida de statliga resurserna används på ett ändamålsenligt sätt eller inte. Någon sådan rutin finns dock inte och endast 11 av de granskade reformerna har följts upp av regeringen.
Detta innebär, enligt Riksrevisionen, att det saknas kunskap om hur väl satsningarna fallit ut för ett antal av de största reformerna som införts under de senaste två 20 åren.
– Regeringen behöver säkerställa att det görs bättre kvantitativa beräkningar inför stora reformer, säger Krister Jensevik, projektledare för granskningen i pressmeddelandet.
Riksrevisionen konstaterar att det varit möjligt att utvärdera hur väl målen eller de förväntade effekterna har uppnåtts för 15 av de granskade reformerna, av vilka cirka hälften uppskattas ha nått de förväntade effekterna eller målen.
