Mamman vände sig till Norrköpings tingsrätt med en begäran om att få ensam vårdnad av sin idag snart tolvåriga dotter.
Tingsrätten konstaterade att flickans föräldrar har en ”djup konflikt och en bristande kontakt” och att gemensam vårdnad inte skulle fungera i klängden och därför inte är ett alternativ.
Saboterat umgänget
Flickan bor hos mamman och tingsrätten beskriver att mamman aktivt har sett till att dotterns umgänge med sin pappa inte har blivit av.
Enligt tingsrätten var risken för att dottern skulle förlora kontakten med sin pappa stor om mamman fick ensam vårdnad.
Tingsrätten skrev i sin dom:
”Mycket talar tyvärr för att en dom i linje med det X (mamman) vill ha – ensam vårdnad och inget umgänge – skulle föra med sig att X (dottern) praktiskt sett för alltid förlorade sin fader.”
Dottern säger själv att hon inte ville träffa sin pappa men uttalandena framstod enligt tingsrätten som ”inlärda” och talade för ett ”destruktivt vuxeninflytande”.
Med bland annat detta i åtanke kom tingsrätten fram till att det var pappan som skulle få ensam vårdnad om dottern.
Stort steg
Göta hovrätt konstaterar nu, precis tingsrätten, att pappan är den av parterna som på sikt bäst skulle kunna ge dottern en nära och god kontakt med båda föräldrarna. Enligt hovrätten måste det dock tas hänsyn till att flickan växt upp tillsammans med mamman.
Dotterns umgänge med pappan har under senare år skett oregelbundet eller inte alls. Steget att flytta över vårdnaden till pappan skulle därför bli mycket stort.
Enligt domstolen har dottern också blivit så pass gammal och mogen att hennes uttalade vilja måste tillmätas betydelse, även om hon kan ha påverkats i sina åsikter.
Risk att förlora kontakten
Hovrätten konstaterar visserligen att mammans agerande talar för att dottern riskerar att helt förlora kontakten med pappan. Men det finns inte tillräckliga skäl för att – mot dotterns vilja – besluta om ”ett så långtgående ingrepp i hennes liv” som pappans ensamma vårdnad om henne skulle innebära.
Hovrätten ändrar därför tingsrättens dom och ger istället mamman ensam vårdnad om dottern. En ledamot är dock skiljaktig och vill döma på samma sätt som tingsrätten.
