Åklagare Henrik Attorps ilsknar till mot Stockholms tingsrätt som, enligt honom, agerar alldeles för passivt i målet rörande medhjälp till folkrättsbrott där Alexandre Schneiter och Ian Lundin står åtalade. Nu överklagar han flera av tingsrättens beslut till Svea hovrätt.
Rättegången som rör målet medhjälp till folkrättsbrott i syd-Sudan under 1999-2003 kan komma att bli rekordstort i Stockholms tingsrätt. Åklagare Henrik Attorps räknar med att cirka 170 rättegångsdagar. Det handlar om mycket omfattande skriftlig bevisning från åklagarsidan och nästan 100 förhörspersoner som har åberopats. Drygt trettio målsäganden påstås ha drabbats av den allvarliga brottslighet som de tilltalade påstås ha medverkat till.
De tilltalade är Ian Lundin, ordförande i Lundin Energy och den tidigare vd:n i samma bolag Alexandre Schneiter som numera är styrelseledamot i bolaget.
Åklagaren väckte den 11 november 2021 åtal för medhjälp till folkrättsbrott, grovt brott, i Sudan 1999-2003 mot Ian Lundin och Alexandre Schneiter. Samtidigt väcktes talan om företagsbot och förverkande mot Lundin Energy AB.
Tingsrätten utfärdade i december 2021 stämning i målet mot Ian Lundin, Alexandre Schneiter och Lundin Energy AB.
Pressad åklagare
Åklagare Henrik Attorps, som är under stark press då flera av vittnena men även målsägandena börjar nå en ansenlig ålder och en del är sjuka, begärde i samband med åtalet att tingsrätten så snart som möjligt skulle kalla till ett planeringssammanträde, i syfte att planera den kommande huvudförhandlingen. Något planeringssammanträde har ännu inte hållits.
I stället har målet varit vilande sedan 14 januari 2022 då Alexandre Schneiter yrkade att åtalet mot honom skulle avvisas på grund av bristande jurisdiktion.
Tingsrätten avslog Schneiters yrkande om att åtalet skulle avvisas den 20 december 2021. Hovrätten avslog Schneiters överklagande den 1 februari 2022. Schneiter har överklagat till Högsta Domstolen, där beslut ännu inte fattats i frågan om prövningstillstånd.
Åklagaren har sedan I mars begärt att tingsrätten ska återuppta handläggningen och fortsätta förberedelsen inför huvudförhandlingen, vilket tingsrätten avslagit.
Begärt bevisupptagning
För att undvika att bevisning ska gå förlorad har åklagaren efter åtals väckande begärt bevisupptagning utom huvudförhandling med vissa vittnen och målsäganden. Bevisupptagning genomfördes i februari 2022 med ett vittne. Vidare har tingsrätten beviljat bevisupptagning med ett vittne som är 90 år, men avslagit bevisupptagning med målsäganden som är 74 år gammal och bosatt i Sydsudan samt bevisupptagning med ett 83-årigt vittne bosatt i England.
”Tingsrätten har efter åtals väckande agerat alldeles för passivt och därmed försenat målet i onödan. Detta har framför allt kommit till uttryck genom tingsrättens beslut att inte fortsätta förberedelsen i avvaktan på hovrättens och Högsta Domstolens beslut i jurisdiktionsfrågan samt besluten att avslå begäran om bevisupptagning utom huvudförhandling med målsäganden och vittnen som uppnått en så hög ålder att det finns en risk för att bevisningen går förlorad inför en huvudförhandling”, skriver åklagaren.
Han pekar på att tingsrätten inte vidtagit några åtgärder alls under drygt sex månader för att få till stånd en huvudförhandling.
”Med beaktande av omständigheterna i målet – dess omfattning, brottets karaktär samt att brottet begicks för länge sedan och bevisningen i stor utsträckning består av muntliga uppgifter från målsäganden och vittnen – står det klart att en huvudförhandling förutsätter en omfattande planering i god tid inför dess påbörjande. Värdefull tid har således gått förlorad”, skriver åklagaren.
Rättslig hjälp
Åklagare Henrik Attorps menar att planeringen att få till en huvudförhandling kommer ta tid i och med att det finns så många aktörer inblandade och att samtliga är bosatta utomlands.
”Dessa målsäganden, som har ett berättigat intresse av att få saken prövad, finns spridda över hela världen och många lever under svåra förhållanden. Vissa av målsägandena har tvingats flytta till andra länder, och därmed lämna sina familjer, efter att de blivit utsatta för påtryckningar på grund av deras medverkan i förundersökningen. I stort sett samtliga målsäganden och vittnen befinner sig utomlands”.
För att dessa ska kunna höras under huvudförhandlingen kommer domstolen i förväg behöva ansöka om rättslig hjälp.
”Att flera målsäganden och vittnen nu uppnått hög ålder och att brottet rör händelser långt tillbaka i tiden är ytterligare omständigheter som gör det angeläget att så fort som möjligt kunna påbörja en huvudförhandling”, skriver Henrik Attorps.
”Slutligen utgör det stora antalet aktörer, där de båda tilltalade och Lundin Energy var och en företräds av flera privata försvarare, skäl att i god tid planera ut målet för huvudförhandling”, skriver han.
Finns inget skäl att hela målet är vilande
Åklagare Henrik Attorps menar att det inte finns några skäl att att inte fortsätta förberedelserna av målet trots att Schneiters yrkande om avvisning av åtalet inte är prövat av Högsta Domstolen. Han menar att aarken åtalet mot Ian Lundin eller talan mot Lundin Energy AB berörs av Högsta Domstolens avgörande.
”Med hänsyn till att talan om företagsbot och förverkande förs mot Lundin Energy AB kommer samtliga gärningsmoment som görs gällande mot Schneiter att vara relevanta även om Högsta Domstolen skulle bifalla Schneiters överklagande. Därmed kommer åklagarens bevisuppgift att kvarstå i princip oförändrad och omfattningen av huvudförhandlingen inte påverkas nämnvärt om Högsta Domstolen skulle ändra hovrättens beslut.
Besluten att inte fortsätta förberedelsen av målet försenar således målet i onödan”, skriver Henrik Attorps.
Åklagaren överklagar alltså även tingsrättens beslut om att inte genomföra bevisupptagning med målsäganden som är 74 år gammal och bosatt i Sydsudan samt bevisupptagningen med ett 83-årigt vittne bosatt i England.
”För det fall den i målet åberopade bevisningen går förlorad innan den kan säkras kan förundersökningen komma att behöva kompletteras med utredningsåtgärder, inklusive förhör med personer som tidigare inte hörts i utredningen. Sådana åtgärder kan bli nödvändiga för att kompensera för den bevisning som då gått förlorad. Tingsrätten beslut att inte bevilja bevisupptagningarna kan därmed komma att onödigt försena målets handläggning”, skriver Henrik Attorps.
