Polisen kan få rätt att smitta misstänktas datorer med spiontrojaner – ny lag utreds

Hemlig datavläsning innebär att polisen i hemlighet planterar en datafil – en så kallad spiontrojan – i någons dator för att sedan kunna följa det som görs med datorn eller smartphonen. Rent tekniskt innebär det att en extern aktör också kan ta kommando över datorns funktioner som till exempel webbkamera och mikrofon.

Regeringen pekar på att förutsättningarna för att bekämpa brott har förändrats i och med Internet och de krypterade kommunikationskanaler som idag erbjuder ”lättillgängliga kontaktytor för brottsplanering och utgör en plattform för terrorism”.

Detta har enligt polis och åklagare lett till att det har blivit allt svårare att avlyssna kommunikation som myndigheterna i och för sig annars skulle ha haft rätt att följa enligt nu gällande lagar.

– Den tekniska utvecklingen går framåt. Polisen kan i dag efter domstolsbeslut avlyssna fast telefoni, men när fler och fler av samtalen sker via digitala delvis krypterade appar blir polisens arbete svårare, säger inrikesminister Anders Ygeman (S).

– Det är avgörande att de brottsbekämpande myndigheterna upp­rätthåller sin förmåga att bekämpa brott.

 Ett sätt att komma till rätta med detta skulle kunna vara hemlig dataavläsning. 

I utredarens uppdrag ingår bland annat att:

• ta reda på vilket behov av hemlig dataavläsning som finns

• undersöka om hemlig dataavläsning skulle vara en effektiv metod för att bekämpa brott

• klargöra om intresset av att upprätthålla ett starkt skydd för den personliga integriteten ger utrymme för att tillåta hemlig dataavläsning

• analysera om det är lämpligt att införa hemlig dataavläsning som ett nytt tvångsmedel

• lämna fullständiga förslag till författningsändringar eller andra förändringar oavsett vad analysen föranleder

Regeringen har utsett chefen för Södertörns tingsrätt – lagmannen Petra Lundh – till utredare.

Uppdraget ska redovisas den 13 november 2017.