Vissa av de frågor som Plikt- och prövningsverket ställde i en webbenkät till totalförsvarspliktiga innebar att de svarande tvingades att tillkännage sin åskådning i politiskt hänseende – vilket står i strid med regeringsformen.
Det konstaterar Justitieombudsmannen i ett färskt beslut.
I en anmälan till JO framförde en person klagomål mot Plikt- och prövningsverket och anförde att myndigheten, i en webbenkät, ställer frågor till totalförsvarspliktiga om deras uppfattning om värnplikt och om att Sverige har ett försvar. Anmälaren ansåg att detta stod i strid med regeringsformen som stipulerar att det allmänna inte kan tvinga en enskild att tillkännage sin åskådning i bland annat politiskt hänseende.
Mot bakgrund av anmälan begärde JO in enkäten och noterade tre frågor som var av intresse. Den första är om den totalförsvarspliktige tycker att det är viktigt att Sverige har ett försvar. Därefter frågas om han eller hon tycker att det är bra att vi har värnplikt så att vi har möjlighet att försvara Sverige och varandra. På dessa frågor kan den enskilde svara ja, nej eller vet inte.
Den sista frågan är om den totalförsvarspliktige är positivt inställd till att genomföra grundutbildning med värnplikt som är en del av Sveriges totalförsvar med svarsalternativen vet inte, stämmer helt, stämmer ganska bra, stämmer ganska dåligt och stämmer inte alls.
Hänvisade till regeringsbeslut
I ett remissvar till JO har Plikt- och prövningsverket uppgett att personalförsörjningen, enligt ett regeringsbeslut, ”så långt det är möjligt ska bygga på den enskildes intresse, motivation och vilja”. När myndigheten kallar fler till mönstring behöver man i större omfattning kalla även personer som inte är positivt inställda till att genomföra grundutbildningen med värnplikt – och därför har man kompletterat mönstringsunderlaget med frågor ”med bäring på motivation”. Frågorna ställs i syfte att urskilja graden av motivation för att behöva kalla så få omotiverade personer som möjligt.
Enligt myndigheten ger frågornas utformning att de svar som ges inte gör det möjligt att dra några slutsatser om de svarandes politiska åskådning. Då syftet med frågorna endast är att få ett relevant underlag för att bedöma den totalförsvarspliktiges motivation för tjänstgöring genom värnplikt, strider frågorna därför inte mot 2 kap. 2 § regeringsformen, hävdade myndigheten.
”Problematiska”
I sitt beslut skriver Justitieombudsmannen att svaren på de två första frågorna ”är uttryck för en åskådning i politiskt hänseende och att de som har svarat på enkäten har tvingats att ge till känna sin åskådning i politiskt hänseende i strid med 2 kap. 2 § RF”. Att myndighetens syfte med frågorna endast varit att skaffa sig ett relevant underlag för att bedöma den enskildes motivation förändrat inte den bedömningen.
Plikt- och prövningsverket undgår dock kritik för sitt agerande. Detta dels då begreppet åskådning i politiskt hänseende ”inte har en klar och tydlig avgränsning” då det saknas såväl domstolspraxis som tidigare JO-uttalanden på området. Dessutom finns i doktrinen delade meningar om hur begreppet ”åskådning” ska förstås – och myndigheten har numera tagit bort de två första frågorna ur enkäten.
Sammantaget anser JO att de två första frågorna är ”problematiska” – medan han inte har några synpunkter på frågan om den enskildes inställning till att genomföra grundutbildning med värnplikt.
