Regeringen gör nu ett nytt försök att ändra regleringen av skyddet för företagshemligheter. Bakgrunden är ett nytt EU-direktiv som de svenska reglerna nu behöver anpassas till.
Regeringen passar också på att se över hur det straffansvar som finns i dag kan utvidgas så att det omfattar även anställda som avslöjar företagshemligheter som de fått tillgång till via sina dagliga arbetsuppgifter.
Ericssonanställd friades
Bristerna i lagstiftningen uppmärksammades 2003 i ett mål där en Ericssonanställd friades av Svea hovrätt från anklagelser om företagsspioneri eftersom de dokument som han olovligen hade lämnat ut var hans eget arbetsmaterial.
Hans två medåtalade dömdes dock till långa fängelsestraff för grovt spioneri och företagsspioneri.
De tre var ingenjörer inom Ericssons utvecklingsverksamhet inom telekommunikation och huvudmannen som ledde spionaget hade lämnat de hemliga uppgifterna vidare till en rysk underrättelseofficer.
Lucka i lagen
För att komma tillrätta med denna lucka i lagen utreddes frågan och Alliansregeringen tog fram ett lagförslag som lagrådet dock kritiserade – och någon lagändring genomfördes aldrig.
I den utredning som regeringen nu tillsatt ska man även ”värna skyddet av tryck- och yttrandefriheten samt den svenska arbetsmarknadsmodellen samt skyddet för anställda som avslöjar brott eller andra allvarliga missförhållanden i en verksamhet”.
Utredningen ska redovisas senast den 19 maj 2017 och det är inte klart vem som ska leda den.
