Migrationsdomstolarna som ska avgöra asylskäl på grund av sexuell läggning eller religiös tro har ofta ingen annan bevisning än den asylsökandens egna uppgifter. Domstolen ställs därför i praktiken inför en bedömning som är omöjlig att göra. Det visar en granskning av 500 domar i svenska migrationsdomstolar som har gjorts vid Göteborgs universitet och Uppsala universitet.
Med den ökande flyktingströmmen har den här typen av ärenden ökat i domstolarna som därmed måste göra en så kallad ”genuinitetsbedömning” som har en central betydelse när den asylsökandes skyddsbehov prövas.
Detaljer höjer trovärdigheten
Forskarna har vaskat fram vilka kriterier som den asylsökande behöver uppfylla för att anses trovärdig.
– Genuin tro eller sexuell läggning bör uttryckas på specifika sätt för att bedömas som äkta vid asylbedömningar, säger Hanna Wikström, en av forskarna bakom studien och docent i socialt arbete vid Göteborgs universitet.
– Formen på berättelsen visar sig ha stor betydelse i domarna. Framförallt måste berättelsen innehålla mycket detaljer,
Till exempel behöver man enligt forskarna kunna redogöra för exakt när man blev homosexuell.
Personen behöver också kunna redogöra för ”sina känslor kring den sexuella identiteten och under vilka omständigheter personen upptäckte sin sexualitet samt vilka andra personer som vet om det och hur sexualiteten visat sig för omgivningen”.
Tvingade att ta ställning
En person som säger sig vara nybliven kristen behöver enligt forskarna kunna lämna ”detaljerade beskrivningar av bibelberättelser och kristna högtider och på motsvarande sätt kunna redogöra för när och hur personen kom att intressera sig för den nya religionen och varför”.
Men det är långt ifrån alla asylsökande som klarar av att redogöra för sådana här detaljer, både på grund av ovana att tala om det men också på grund av att de inte vet vad som förväntas av dem i asylprocessen.
Forskarna skriver att de ”inte är säkra på” att beslutsfattare i den här typen av asylärenden alltid tycker att det går att bedöma uppgifterna om tro eller sexuell läggning men att de är ”tvungna att på något sätt ta ställning till frågan”.
Forskarna hoppas att resultatet av projektet ska bidra till en utveckling av asylbedömningarna. Delar av forskningsprojektet har därför genomförts i samråd med domare och representanter för domstolarna, till exempel genom workshops med domare från migrationsdomstolarna och Migrationsöverdomstolen och dialog och undervisning via Domstolsakademin.
