Det har blivit lättare att få högre betyg på det begåvningstest som de sökande till polisutbildningen måste göra, det rapporterar Sveriges Radio Ekot.
Många platser på polisutbildningen står tomma. Redan 2016 sänktes kravet från en fyra till en trea på begåvningstestet, som betygsätts utifrån en niogradig skala. Nu sänks begåvningskraven ytterligare, enligt Sveriges Radio Ekot.
Det krävs fortfarande en trea för att komma in på polisutbildningen, men efter 19 år har referensgruppen som nya elever jämförs med bytts ut. Vid de två sista prövningsomgångarna före kravsänkningen föll 26,5 procent bort för att de inte nådde upp till en trea på begåvningstestet. Sedan den nya ändringen, i januari i år, är det bara 16 procent som inte nått upp till ett tillräckligt högt betyg för att gå vidare, enligt Sveriges Radio Ekot.
Uppsåtsfrågan än en gång
Knappast någon fråga inom straffrättens allmänna del har diskuterats lika mycket som den som gäller vad uppsåt närmare bestämt är. I flera rättsfall har uppsåtet varit centralt, men en prövning av om uppsåt har förelegat har gjorts av HD också i många mål där prejudikatfrågan har varit en annan. En iakttagelse är att tingsrätter och hovrätter inte alltid tillämpar läran om uppsåt på ett sätt som stämmer med HD:s praxis och den uttolkning av uppsåtsbegreppet som har gjorts i doktrinen. Martin Borgeke belyser här den senaste utvecklingen.
– Efter en viss tid, när det har gått ett visst antal år, ska man jämföra sig med normalpopulationen på olika sätt. Det har vi gjort. Vi har uppgraderat våra antagningsprov på flera olika sätt, vilket gör att en del saker kan göra att fler kommer in, en del kan göra att färre kommer in, säger rikspolischef Anders Thornberg till Ekot.
