Johan Carlströms försvarare advokat Johan Eriksson menar att insiderbrottmålet handlar om juridik och inget annat. Han ger skarp kritik till EBM-åklagarnas utredning men även till tidigare insiderbrottsdomar som saknar straffrättsligt resonemang.
Han pekar även på oskuldsprincipen och menar att Johan Carlström har blivit dömd på förhand.
– Carlströms rättigheter är solklart kränkta, säger Johan Eriksson.
Under torsdagen avslutades huvudförhandlingen mot Fingerprints ordförande och storägare Johan Carlström i ett av Sveriges mest omtalade insiderbrottsmål. Huvudförhandlingen har i olika omgångar varit inplanerad sedan 2018 men har ställts in gång på gång.
Under onsdagen höll åklagarna plädering och under torsdagen var det Johan Carlströms försvarares tur. Det är den privata försvararen Johan Eriksson som håller i pläderingen medan advokat Lars Kruse sitter med på länk.
Oskyldighetsprincipen
Innan advokat Johan Eriksson går in på rättsfrågorna i pläderingen tar han upp en av grunderna i en rättsprocess.
– Det finns något som har slagit mig i detta mål och som förtjänas att sägas för det är ganska viktigt. Alla har rätt att betraktas som oskyldiga fram till dess en lagakraftvunnen dom meddelas. Det är något som vi jurister lär oss tidigt, säger Johan Eriksson.
Han talar om europarätten och hänvisar till oskyldighetsprincipen eller oskuldsprincipen som innebär att den som funderar på en skuld ska vara helt opåverkad av andra faktorer.
– I det här målet slogs jag tidigt av något speciellt. Jag kom ju in sent i målet. Jag måste ärligt säga att jag trodde att Johan Carlström var dömd. Det var min uppfattning. Jag förstod sedan att han nästan var dömd för att han krumbuktade sig för att få rättegången framskjuten. Så som en person agerar som faktiskt tror att han ska bli dömd. Vad har detta för betydelse då? I det här målet säger vi på den här sidan att Johan Carlströms rättigheter, enligt Europakonventionen, är solklart kränkta. Han har inte fått rätt till speedy trial som han förtjänar. Det har nästan gått två preskriptionstider och det är inte hans fel. Alldeles oavsett att man kan tro det när man läser vad som står i tidningarna, säger Johan Eriksson.
Vidare nämner Johan Eriksson deldomar där kollegor till Johan Carlström har blivit dömda för insiderbrott samt till de insiderbrottsmisstankar mot Johan Carlström som har lagts ned.
– Den här typen av tankar och resonemang har betydelse i ett alldeles särskilt anseende och det är läran om bias. Jag kommer inte anklaga någon för att inte vara objektiv. Alltså läran om bias handlar om att när man börjar tänka på att någon är skyldig så får det den konsekvensen att 1, man inte utreder saker tillräckligt, 2, man tycker att de argument som talar emot ens egen sak är mindre starka än de som talar för det sätt man själv tänker på.
– På det stora planet betyder oskuldspresumtionen att om saker och ting inträffar kring en person som gör att han i allmänhetens ögon framstår som dömd så är det mycket allvarligt.
Tidsutdräkten
Under åklagarnas plädering under gårdagen nämnde de att Johan Carlström delvis är ansvarig för tidsutdräkten av målet och att han därför inte bör få rabatt på straffmätningen när det gäller förseningar om åtminstonde två år. Advokat Johan Eriksson tar också upp det faktum att Johan Carlström sparkade sin tidigare försvarare. Han uppger att det fanns klara och tydliga motiv till varför Johan Carlström tog detta beslut. Men advokat Johan Eriksson vill inte gå in på detta. Därutöver hänvisar han till att det varit en pandemi, som ingen kunde rå för. Försvaret har även kallat förhör med ett vittne som befann sig i Taiwan och detta vittne kunde inte höras på grund av sitt hälsotillstånd.
– Efter en mycket noggrann genomgång av bevisläget så bestämde vi oss för att vi avstår från förhöret. Vi avstod även mycket annan bevisning eftersom detta försvar, Lars Kruse och Johan Eriksson, hade en annan syn på hur försvaret skulle läggas upp. Det är inte ens i närheten av Carlströms fel, säger Johan Eriksson.
Johan Eriksson berättar att Johan Carlström nu är väldigt glad över att rättegången har kunnat genomföras.
Advokat Johan Eriksson hänvisar till vad hans kollega advokat Lars Kruse nämnt om ”viktiga avgörande från Högsta domstolen”.
– Där Högsta domstolen mycket vist och mycket klokt säger att varje mål ska prövas på sitt sätt. Därför kan man enkelt säga att deldomar inte har något bevisvärde alls. Bias. Varje mål är unikt och varje mål innehåller olika inslag, säger Johan Eriksson.
Närmar oss två preskriptionstider
Han uppger att han har studerat deldomarna i detalj och att det där inte görs samma invändningar, man har inte samma underlag och de rättsliga frågorna som prövas i de målen är inte detsamma som i detta mål.
Johan Eriksson går sedan igenom preskriptionsreglerna.
– Annars är preskriptionen en tid som bygger på tanken att när denna har gått ska man inte längre behöva jagas. Livet har så mycket förändrats att det inte längre framstår som rimligt att man ska kunna dömas. Preskriptionstiden för dessa brott är fem år, vi närmar oss två preskriptionstider. Man skulle nästan kunna säga att målet är dubbelpreskriberat. Det naturligtvis något man måste man ha i baktanken, säger Johan Eriksson.
Vidare uppger advokat Johan Eriksson att Johan Carlström kommer, om han fälls, att drabbas synnerligen hårt av detta.
– Han kommer inte kunna kvarstå som styrelseordförande . Han kommer helt att förlora möjligheten att aktivt påverka sitt livsverk. Vi alla har begripit att detta är Johan Carlströms livsverk. Han kommer aldrig kunna bli vd. Han har redan, till följd av misstanken, tvingats lämna bort posten som verkställande direktör, säger Johan Eriksson.
Dubbel kompensation
Advokat Johan Eriksson hänvisar även till att Johan Carlström har rätt till dubbel kompensation eftersom det förflutit så pass lång tid sedan han blev delgiven misstanke. Dels den kompensation som förekommer i brottsbalken men också kompensation för rätten till ”a speedy trial” enligt Europakonventionen.
– Han skulle faktiskt omedelbart bums kunna vända sig och kräva skadestånd av staten för att hans rättegång inte blivit av. Men nu sitter vi här och därför ska han kompenseras genom straffnedsättning, det ska ingå i straffmätningen. Han ska kompenseras enligt båda regelverken.
– Om Carlström skulle drabbas av näringsförbud så skulle det bli så trassligt att jag inte ens kan tänka ut hur trassligt det skulle bli. Det är nästan oöverskådligt. Det skulle drabba honom oerhört hårt. Dessa omständigheter ska bli en del i den straffmätning som ska genomföras. Jag tror att åklagarna delade den uppfattningen att det skulle ske någon form av kompensation men man sa inte hur mycket. Det kan jag ha viss förståelse för.
Advokat Johan Eriksson håller dock inte med om åklagarnas straffmätning av de påstådda gärningarna. Han tycker att åklagarna har tagit i lite för mycket när man sammanställt straffvärdet till fyra års fängelse.
– Måhända om åklagarna skulle få helt som de vill och vi skulle förlora allt, så kanske att det finns ett straffvärde om tre år, måhända, säger Johan Eriksson.
Enligt advokat Johan Eriksson har åklagarsidan inte hållit sig till den gamla lagstiftningen, vilket man uppgav att man skulle utgå från. Åklagarsidan har nämligen lagt vikt på Johan Carlströms, gärningsmannens, ställning i bedömningen för att gärningen ska bedömas som grovt. Det skriver man inget om i den gamla lagstiftningen, menar advokat Eriksson.
Systematiska brott
Johan Eriksson svarar även på åklagarens påstående om att Carlströms brott var systematiska. Han visar en bild som beskriver Johan Carlströms köp under tiden 1 juli 2012 till 21 juli 2014.
– Så här brukar inte insidersköp se ut i ett bolag. Detta beskriver något annat. Det här beskriver en helt annan systematik. Alltså det som Johan Carlström har beskrivit för er: ”Jag vill äga det här bolaget. Jag vill ha 10 procent av bolaget för då kan ingen köpa ut mig, ta ut bolaget från börsen, stoppa mitt livsverk. Jag vill ha 25 procent och se till att ha inflytande så jag kan driva mitt livsverk som jag vill”, säger Johan Eriksson.
Enligt Johan Eriksson stämmer det att det finns en systematik men att det inte handlar om att begå insiderbrott utan att han vill äga mer och mer. Han köper warranter för att få ut pengar för att köpa ännu mer aktier.
Johan Eriksson beskriver sedan att han inte anser att man bör lägga ihop gärningar för att sedan påstå att det rör sig om ett grovt brott utan att varje transaktion bör betraktas som en brottsenhet då det kan gå dagar emellan.
Rättsutlåtanden
Han sticker även ut näsan och och berättar vad han tror är det viktigaste i detta mål:
– Juridik.
Detta säger han efter åklagarens hårda kritik mot rättsutlåtandena som försvaret lagt pengar på. Johan Eriksson uppger att Claes Lernestedt och Elif Härkönen är anlitade av försvaret.
– Jag har varit försvarare ganska länge och jag brukar sällan göra det och när jag gör det så är det i mål som detta. Inte ett enda avgörande finns i Högsta domstolen. Gång efter gång, och jag har till och med varit med själv, har EBM i Högsta domstolen bett HD att pröva en insiderfråga. ”Ni borde hjälpa oss och berätta vad begreppet allmänt känt betyder”, berättar Johan Eriksson.
Anledningen att försvaret tog hjälp av rättsutlåtanden var just på grund av detta men även för att advokat Johan Eriksson och advokat Lars Kruse upptäckte att det knappt stod någonting i deldomarna.
– När jag började som advokat fick jag veta att man absolut inte fick kväsa domstolarna och det gör jag inte. Jag konstaterar att domstolarna säkert tänkt något fint men det är svårt att se detta, säger Johan Eriksson.
Han berättar även att förarbetena är från 1990 när internet knappt fanns, vilket gör det problematiskt att hänvisa till dessa i frågan om information varit ”allmänt känt”. Vidare pekar han på att de avgöranden som finns saknar en hel del straffrättsligt resonemang. Johan Eriksson och Lars Kruse tog fram alla insiderdomar som de kunde hitta.
– Faktum är att vi hittade nästan ingen juridik. Då bestämde vi att det behövs hjälp, säger Johan Eriksson.
Han berättar att i dessa domar skriver man mycket om personen i fråga, vilken ställning denne haft och så vidare. Men man skriver väldigt lite om rekvisiten.
– De här förutsättningarna ska vara uppfyllda. I det här målet talar man ganska mycket om börsregler, om börsjuridik. Men i detta mål handlar det om straffrätt. Åklagaren har bevisbördan med det följer också en utredningsbörda.
– Om man utreder insiderbrott måste man utreda om informationen är specifik, är informationen exklusiv och om informationen är potent. Gör man inte det så kan man börja tala om att utredningen inte är robust, säger Johan Eriksson.
”Allmänt känt”
Advokat Johan Eriksson tar återigen upp frågan om vilka krav som ställs för att något ska anses vara allmänt känt. Detta är en svår fråga, konstaterar han.
– Jag påstår att ni har fått en uppgift värd Högsta Domstolen faktiskt. Det här blir spännande eftersom man här måste tolka förarbeten och titta på Europarätten. Om uppgiften är allmänt känd så utgör det ett ett absolut hinder för att gärningen utgör ett insiderbrott. I den här förundersökningen har inte den frågan utretts, säger Johan Eriksson.
– Jag kan konstatera en sak innan jag går vidare. Det kommer att för alltid vara omöjligt att återskapa förhållandena såsom de varit vid den tidpunkten. Det är för evigt omöjligt att göra. Bristen i utredningen går inte att läka. Hur man än söker så kommer ännu saker ha försvunnit. Ingen har brytt sig om detta moment. Detta är bias. Detta är nämligen som om man glömt rättsintyget vid ett mord. Vi vet inte vad dödsorsaken är, säger Johan Eriksson.
Dom i målet meddelas den 22 juni 2022.
