De elva personerna stämde svenska staten med jurister från bland annat Civil Rights Defenders som ombud. Personerna begärde att staten skulle betala 30 000 kronor i skadestånd till var och en av dem eftersom de hade funnits med i det så kallade Kringresanderegistret som skapats av polisen i Skåne.
Personerna, som redan har fått 5 000 kronor i skadestånd av Justitiekanslern, hävdade i tingsrätten att de enbart funnits med i registret på grund av sin romska etnicitet och att de är berättigade till större skadestånd.
Staten, som representerades av JK i rättegången, motsatte sig att de elva personerna skulle få mer i skadestånd än de redan fått av JK.
”Borde ha gallrats”
JK hävdade att uppgifter hade förts in i registret efter ett tips och att detta hade skett inom ramen för polisen underrättelseverksamhet och kan ha avsett avlägsna släktingar. Uppgifterna hade senare visat sig vara ointressanta och borde därför enligt JK ha gallrats.
Stockholms tingsrätt konstaterar nu att det av Säkerhets- och integritetsskyddsnämnden granskning och uttalande framgår att Kringresanderegistret har bestått av en mapp benämnd ”Kringresande” på en gemensam server för Polismyndigheten i Skåne. Totalt omfattar registret 4 673 personer födda mellan åren 1894 och 2011.
Tingsrätten pekar på att JK har uppgett att hittills över 3 000 personer ansökt om ersättning för att de förekommit i registret.
Tingsrätten konstaterar nu att Kringresanderegistret i stor utsträckning omfattat romer eller personer som har nära relationer till romer. Även namnet på registret tyder enligt tingsrätten på detta.
Ingen misstänkt för brott
Tingsrätten konstaterar dessutom att ingen av dem som begärt skadestånd har varit misstänkta för brott och att alla är bosatta i Stockholmsområdet medan registret är upprättat av Skånepolisen. Alla de registrerade definierar sig som romer, förutom en av dem, som dock är gift med en rom. Flera av de registrerade är barn.
Tingsrätten skriver i sina domskäl:
”Målet rör påstådd diskriminering av romer, som är en särskilt utsatt grupp. Kringresanderegistret har inte offentliggjorts, varför kärandena saknar praktisk möjlighet att visa vilka personer som förekommer i registret och deras etnicitet. De omständigheter som framgår ovan är sammantagna sådana att det finns stark anledning att anta att kärandenas personuppgifter har behandlats i Kringresanderegistret enbart på grund av etnicitet. I enlighet med de principer som Europadomstolen uttalat ska det därför presumeras att så har skett.”
Staten har inte motbevisat diskriminering
Staten hävdade under rättegången att de registrerade personerna fördes in i Kringresanderegistret med anledning av ett ”utredningsuppslag i augusti 2011”.
Tingsrättens skriver:
”Staten har dock inte åberopat någon bevisning till styrkande av detta, med hänvisning till att underlag har gallrats och att de involverade tjänstemännen hos Polismyndigheten inte minns vad uppslaget gällde. Staten har därmed inte förmått motbevisa den uppkomna presumtionen om diskriminering. Tingsrätten anser därför att kärandenas personuppgifter har behandlats av Polismyndigheten i Skåne i Kringresanderegistret enbart på grund av deras etnicitet, eller i X (en av de registrerades) fall på grund av hans hustrus etnicitet”
Rädsla, förnedring och skam
Detta strider enligt tingsrätten mot polisdatalagen som ska tolkas utifrån Europakonventionen för mänskliga rättigheter. Staten ska därför betala ytterligare skadestånd till de registrerade.
Tingsrätten skriver:
”Utgångspunkten för bestämmande av kränkningsersättning är enligt svensk rätt en skönsmässig bedömning baserad på rådande etiska och sociala värderingar. I första hand bör man se till vilken kränkning som typiskt sett kan anses ha uppkommit genom angreppet. Ersättningen avser att kompensera känslor som rädsla, förnedring, skam eller liknande hos den skadelidande. Detta syfte ligger också väl i linje med Europadomstolens praxis.”
Rasbiologi och Nazityskland
Tingsrätten slår därefter fast att kränkningen ska bedömas utifrån romernas historia. Utifrån det expertvittne som har förhörts under rättegången framgår att det finns en lång historia av registrering av romer hos svenska myndigheter. Register är kända från hela 1900-talet.
Tingsrätten skriver:
”På 1930-talet och under andra världskriget anfördes rasbiologiska idéer som skäl för registrering, vid sidan om de påståenden om behov av kontroll på grund av romers kringresande levnadssätt samt romers särart i allmänhet som annars varit vanliga. Statspolisen i Malmö sammanställde år 1936 ett register som omfattade ca 1 500 romer, utifrån ett arbetssätt där en utpekad grupps släktförhållanden följdes bakåt så att man från deras förfäder kunde hitta ytterligare personer som tillhörde samma familjer.”
Tingsrätten fortsätter.
”Registret var helt baserat på släktträd. Register uppbyggda enligt liknande metodik förekom samtidigt i flera europeiska länder, bl.a. det då framväxande Nazi-Tyskland. Vid den tiden var idéer om en koppling mellan etnisk tillhörighet och brottsbenägenhet ledande.”
Obehaglig historia av registrering
Tingsrätten konstaterar att Kringresanderegistret har väckt stor rädsla bland romer och skadat deras förtroende för polisen och andra myndigheter. Flera av de registrerade har också hänvisat till registreringen av romer i Tyskland på 1930-talet och att det inte med säkerhet går att veta vad register kan användas till i framtiden.
Tingsrätten skriver:
”Mot ovanstående historiska bakgrund får etniskt registrering av just romer anses vara ägnat att väcka starka känslor av obehag, rädsla och förnedring hos de drabbade. Förekomsten av sådana register hos Polismyndigheten är också ägnat att allvarligt skada deras förtroende för det svenska rättsväsendet. I kombination med vad kärandena har berättat finner tingsrätten därför att registreringen av dem i Kringresanderegistret har inneburit ett allvarligt angrepp mot deras integritet.”
Tingsrätten slår slutligen fast att de elva personerna har rätt till de begärda skadestånden – det vill säga 30 000 kronor var.
