När staten granskar läkemedel utgår man från material som läkemedelsföretagen själva tar fram. Men företagen har ett vinstintresse och en granskning som Riksrevisionen har genomfört visar att ansvariga myndigheter inte kompenserar för industrins ”informationsövertag” i den statliga läkemedelskontrollen.
Riksrevisionens granskning visar att myndigheten har valt att inte granska fullständiga säkerhetsrapporter under pågående klinisk prövning.
Granskningen visar också att Läkemedelsverket under en period bara delvis har handlagt biverkningsrapporter från sjukvård och allmänhet och att man dragit ner på antalet inspektioner av kliniska prövningar.
Myndigheten har dessutom länge haft svårt att rekrytera och behålla läkare som arbetar som kliniska utredare.
Positivt om läkemedlens effekter
Riksrevisionen har också granskat Socialstyrelsen och Statens beredning för medicinsk och social utvärdering, SBU. När dessa myndigheter gör kunskapssammanställningar och riktlinjer som sedan används av sjukvården så utgår myndigheterna från studier som läkemedelsföretagen själva publicerar.
Det här tenderar att ge en positiv bild av läkemedlens effekter.
Riksrevisionen konstaterar därför att myndigheterna i större utsträckning måste begära också opublicerade resultat från företagen, använda information från offentliga register systematiskt och utbyta information mellan sig. Allt i syfte att kunskapsunderlagen ska bli mer balanserade.
Nytt uppdrag intressekonflikt
Riksrevisionen höjer också ett varnande finger i och med att Läkemedelsverket nu fått sitt uppdrag breddat. Från att Läkemedelsverket huvudsakligen haft ett tillsynsuppdrag ska myndigheten nu också främja utveckling av nya läkemedel.
Riksrevisionen skriver att ”den potentiella intressekonflikten mellan att värna folkhälsa och att stödja läkemedelsbranschen har på det sättet byggts in i myndighetens uppdrag”.
Det här, anser Riksrevisionen, kan göra det svårare för Läkemedelsverket att upprätthålla ett tillräckligt mått av integritet i förhållande till branschen.
