– Det är fullständigt oacceptabelt att svenska medborgare reser utomlands och strider för terroristorganisationer, säger Morgan Johansson.
– Nu föreslås det att det straffbara området utvidgas när man deltar i en väpnad konflikt till stöd för en terroristorganisation. Det fortsatta arbetet med detta förslag har hög prioritet för regeringen.
Åklagarmyndighetens rättschef utredare
Regeringens särskilda utredare har varit Lars Wersktröm som är rättschef vid Åklagarmyndigheten.
I sin utredning konstaterar han att den som deltar i en väpnad konflikt utomlands för en terroristorganisation redan i dag kan bestraffas i mycket stor utsträckning. Samtidigt finns det typer av deltagande som i dag inte är kriminaliserat.
Exempel är materielvård, transport och underhåll eller matlagning som bidrar till organisationens förmåga att delta i en väpnad konflikt och begå allvarliga brott. Utredningen lämnar därför förslag till en utvidgning av det straffbara området.
Utredningen har också övervägt om straffbestämmelsen om olovlig värvning bör förändras och om det finns ett behov av lagändringar för att Sverige ska kunna tillträda två FN-konventioner på terrorismområdet.
Utredningen föreslår bland annat följande:
- En ny straffbestämmelse om deltagande i stridsrelaterad verksamhet i en väpnad konflikt utomlands till stöd för en terroristorganisation.
- En utvidgning av straffansvaret för resor i terroristsyfte, finansiering av sådana resor och rekrytering till deltagande i stridsrelaterad verksamhet. En utvidgning av straffansvaret för olovlig värvning.
”Samhällsfarliga brott”
Enligt utredningen syftar lagen ytterst till att förhindra terroristbrott eller annan ”särskilt allvarlig brottslighet”, vilket får vissa juridiska följder när det gäller bland annat tvångsmedelsanvändning.
Lars Werkström skriver i utredningen:
”Brotten kommer därmed i de flesta fall att ligga inom Säkerhetspolisens ansvarsområde och de kan sägas tillhöra kategorin särskilt samhällsfarliga brott som kan hota vitala samhällsintressen. Det finns uppenbara likheter med de brott för vilka det i dag finns möjligheter att använda hemliga tvångsmedel inom ramen för förundersökning, trots att straffskalan i sig inte medger detta. Möjligheterna att tillgripa hemliga tvångsmedel bör vara desamma för de nu föreslagna brotten.”
Utredningen förelsår därför att hemlig avlyssning av elektronisk kommunikation, hemlig övervakning av elektronisk kommunikation och hemlig kameraövervakning ska kunna användas vid en förundersökning om samtliga dessa brott.
Även undantaget från den så kallade underrättelseskyldigheten i rättegångsbalken ska gälla.
Preventiva tvångsmedel
När det gäller förslaget om att utvidga straffansvaret för rekrytering föreslås också, om brottet kan anses vara grovt, att det ska finnas en möjlighet att använda hemliga tvångsmedel enligt lagen om åtgärder för att förhindra vissa särskilt allvarliga brott – alltså hemliga tvångsmedel i preventivt syfte utan att förundersökning om brott har inletts.
Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli 2017.
