Johan Carlströms privata försvarare Lars Kruse avträdde sitt uppdrag mitt under brinnande förhandling. Detta efter att han inför öppna dörrar röjt uppgifter i en handling som var belagd med sekretess. Dagen efteråt återinträdde han dock.
Åklagare Jan Leopoldson vittnar samtidigt om en bitvis hätsk stämning i rättssalen med höga tongångar.
– Min absoluta uppfattning är att ingen med flit vill visa något. Man gör det av misstag, säger Jan Leopoldson.
Huvudförhandlingen mot Fingerprint Cards styrelseordförande och största ägare Johan Carlström pågår just nu i Stockholms tingsrätt. Det är endast tre förhandlingsdagar kvar innan parterna, för en tid, kan andas ut. Målet som rör grova insiderbrott är omfattande och komplext. Vid sidan om sitter även bolaget Fingerprint Cards ombud och bevakar vad som presenteras och sägs inför öppna dörrar i förhandlingssalen.
Bolaget har nämligen fått godkänt att en hel del av uppgifterna i förundersökningen ska skyddas av sekretess. Detta har lett till en hel del spänning i rättssalen. Det hela började när åklagare Jonas Myrdal presenterade en handling inför öppna dörrar som var sekretessmarkerad, vilket Dagens Juridik tidigare skrivit om. Följden av detta blev anmälan till EBM om jäv samt en brottsanmälan till särskilda åklagarkammaren. Efter detta har även Lars Carlströms privata försvarare Lars Kruse inför öppna dörrar visat en handling som var maskad.
– Vi var ålagda att yttra oss om ett klockslag och då skulle jag visa på en handling som vi hade fått från tingsrätten att det fanns ett frågetecken om klockslaget. Det är en maskad handling, ingenting annat. Sedan visade det sig att denna handling har blivit maskad vid ytterligare ett senare tillfälle avseende en siffra. Därav har det avslöjats företagshemligheter, förklarar Johan Carlströms advokat Lars Kruse.
Uppsåtsfrågan än en gång
Knappast någon fråga inom straffrättens allmänna del har diskuterats lika mycket som den som gäller vad uppsåt närmare bestämt är. I flera rättsfall har uppsåtet varit centralt, men en prövning av om uppsåt har förelegat har gjorts av HD också i många mål där prejudikatfrågan har varit en annan. En iakttagelse är att tingsrätter och hovrätter inte alltid tillämpar läran om uppsåt på ett sätt som stämmer med HD:s praxis och den uttolkning av uppsåtsbegreppet som har gjorts i doktrinen. Martin Borgeke belyser här den senaste utvecklingen.
En aktbilaga med två utseenden
Lars Kruse förklarar att både den nya och den äldre versionen av handlingen hade fått samma aktbilagenummer hos tingsrätten – samma aktbilaga har alltså två olika utseenden.
Domstolen beslutade om en paus efter att advokat Lars Kruse röjde uppgifterna som var skyddade av sekretess. Åklagarsidan kom sedan tillbaka efter pausen och uppgav att de inte skulle vidta åtgärder. Fingerprint Cards ombud kunde dock inte vid detta tillfälle besvara om eller vilka åtgärder som skulle vidtas utan kontakt med bolaget i frågan.
– I den situationen när jag inte hade något besked från Fingerprint så avträdde jag uppdraget, efter att ha pratat med min klient. Jag ansåg nämligen att jag i den situationen var jävig och lämnade då rättssalen. Advokat Eriksson (Johan Eriksson, reds anm.) kunde naturligtvis fortsätta som ombud för Johan Carlström. Sedan på kvällen när jag fick beskedet från bolaget ansåg jag att den frågan var undanröjd och jag kunde återinträda och gjorde det dagen efter, säger Lars Kruse.
Fingerprint Cards skrev i en skrivelse till domstolen att försvararna varken agerat med uppsåt eller sådan oaktsamhet att de skulle kunna hållas legalt ansvariga.
”Bolaget kommer därför inte vidta åtgärder gentemot försvararna med anledning av det inträffade. Bolaget överlämnar åt försvararna att för egen del vidta eventuella åtgärder eller överväganden som de anser behövliga utifrån gällande advokatetiska regler”, skrev bolagets ombud.
Handlat om misstag
Kammaråklagare Jan Leopoldson är inte förvånad över det som har skett och menar samtidigt att det från både åklagarsidan och försvararsidan har handlat om olyckliga misstag. Han poängterar även att en sekretessmarkerad handling inte innebär att det måste vara fråga om företagshemligheter, markeringen innebär en varning om att det kan vara fråga om företagshemligheter.
– I det här målet finns det mellan 6-10 000 sidor. Det är så enormt omfattande och har pågått i sju år utan att komma till rättegång. Det är absolut inte bra. Det har varit olika domare, olika åklagare och olika advokater. Det är som gjort för att man ska missa något, säger åklagare Jan Leopoldson.
Han berättar att förundersökningen skickades till försvaret 2014-2015 i totalt omaskat skick. Fingerprint kom då in med en begäran att vissa delar skulle maskas.
– Den dåvarande förundersökningsledaren tog inte ställning till om det rörde sig om företagshemligheter i alla delar men han tillmötesgick detta iallafall. Det togs bort och maskades vissa delar. Det var sen den versionen som skickades in till tingsrätten.
Ingen vill med flit visa något
Men under resans gång har det, enligt Leopoldson, kommit in mycket nytt material från båda sidor. Det har även i omgångar kommit in ytterligare begäran från Fingerprints ombud från advokatfirman Titov och Partners.
– Min absoluta uppfattning är att ingen med flit vill visa något. Man gör det av misstag. Det hände Jonas (Myrdal åklagaren reds. Anm.) och det hände Kruse (Lars Kruse privata försvararen reds. Anm.). Varesig Jonas eller Kruse hade något att tjäna på detta. Varken Fingerprints ombud som är närvarande varje dag eller tingsrätten upptäckte misstaget förrän i efterhand. När det gällde Kruses misstag var det Jonas som slog larm i samband med att handlingen visades.
Ser ni någon skillnad på situationen när ni, åklagarsidan och när advokatsidan röjde information?
– Nej, jag gör faktiskt inte det. Det handlar om samma sak. Att man av misstag, när det är öppna dörrar visar upp sidor som är maskade. Jag ser faktiskt inte någon skillnad på detta. Utifrån ett omfattande komplext material där det funnits så många olika personer inblandade och man har ingen fullständig koll på exakt vad som givits in och vilken turordning. Det är därför synd att det blir så uppförstorat med höga tongångar. Min fullständiga övertygelse är att ingen gör detta med flit.
Är det en hätsk stämning i rättssalen?
– Jag kan uttrycka mig så här; jag har varit med om en bättre stämning. Det är upp till alla parter och naturligtvis tingsrätten också att man försöker att få till en bra stämning och att målet handlar om det som det ska handla om och inte om annat.
Förhandlingsdörrarna har vid ett flertal tillfällen varit stängda och handlingar som nu under förhandlingstiden har lämnats in till tingsrätten har belagts med sekretess.
– Jag tycker att det är viktigt att värna om offentlighetsprincipen. Det ska vara så mycket som möjligt inför öppna dörrar så att journalister och andra kan se vad som händer under rättegången. Förhöret med Johan Carlström och med vittnen har varit inför stängda dörrar. Det är möjligt att det finns skäl för detta, men man ska inte glömma offentlighetsprincipen.
Handlar det om företagshemligheterna?
– Ja, det är därför.
Du har ju haft en del ekobrottsmål i domstolarna. Har du varit med om att det varit så mycket inför stängda dörrar?
– Nej, det har jag aldrig varit med om. Inte i närheten av den här omfattningen. Både jag och Jonas respekterar till fullo företagshemligheter och har inget att tjäna på att det skulle komma fram, utan tvärtom. Men det handlar om en grundlag som är det viktigaste lagen vi har.
