Riksrevisionen har granskat hur Migrationsverket har klarat uppdraget att ordna boenden åt asylsökande under perioden 2012–2015 – som alltså inkluderar år 2015 då över 160 000 personer sökte asyl i Sverige.
”Borde arbeta mer systematiskt”
Riksrevisionens granskning visar att Migrationsverket, trots den stora belastningen hösten 2015, lyckades ordna boenden till alla asylsökande. Migrationsverkets personal fick dock arbeta mycket hårt för att lösa situationen. Även kommunerna och civilsamhället fick ta ett stort ansvar. De asylsökande fick också ett sämre boende än vad de vanligtvis får, konstaterar Rikrevisionen.
– Om de hade varit bättre förberedda och haft ett mer systematiskt arbetssätt före hösten 2015 hade både bättre och billigare boende kunnat ordnas, säger riksrevisorn Susanne Ackum.
– Situationen hade också varit bättre för både de asylsökande, Migrationsverkets personal och leverantörerna av boenden.
Boendeplatser fördubblade
Fler asylsökande, längre handläggningstider och dyrare boenden bidrog till ökade kostnader för asylboendena mellan 2012 och 2015, visar granskningen.
Antalet upphandlade boendeplatser, som är jämförelsevis dyra, har nästan fördubblats varje år eftersom Migrationsverket har haft svårt att få tag i hyresbostäder till följd av bostadsbristen på många håll i Sverige. Men om Migrationsverket hade lyckats ersätta 100 av sina upphandlade platser med platser i hyresbostäder under 2015 skulle boendekostnaderna ha varit fem till sju miljoner kronor lägre.
De kommunala evakueringsboendena som användes när trycket var som hårdast hösten 2015 var också ungefär dubbelt så dyra som de upphandlade boendena.
”Måste analysera kravnivån”
Riksrevisionens bedömning är att flera förbättringar behöver göras. Bland annat kan Migrationsverket förbättra möjligheterna att få fler av de billigare hyresbostäderna, till exempel genom bättre tipshantering och stöd till mottagningsenheterna.
Även upphandlingarna av asylboenden kan förbättras, konstaterar Riksrevisionen.
– Även om Migrationsverket succesivt har utvecklat sin upphandlingsverksamhet behöver myndigheten i större utsträckning analysera kravnivån och säkerställa att boendena uppfyller de krav som ställs, säger projektledaren Helena Norman.
Kraven har också varierat mellan olika upphandlingar, vilket har försvårat för leverantörer och Migrationsverkets personal att veta vilka krav som gäller.
Även rutinerna för fakturahantering skulle kunna förbättras, enligt Riksrevisionen.
