Försvarets covid-isolering av samtliga värnpliktiga vid Livgardets pluton uppvisade likheter med ett frihetsberövande.
Det konstaterar Justitieombudsmannen som ställer sig ytterst tveksam till om regleringen medger att Försvarsmakten vidtar ”så pass ingripande åtgärder som långvarig isolering av värnpliktiga med hänsyn till risk för smittspridning”.
En värnpliktig vid Livgardets pluton JO-anmälde Försvarsmakten och riktade klagomål mot att hon, efter att ha uppvisat symtom på covid-19, isolerats. Hon kom sedan att testa positivt för sjukdomen och isoleringen pågick under 11 dagar.
Efter att hon tillfrisknat hade hon permission, och när hon återvände till förbandet hade flera andra värnpliktiga konstaterats smittade med covid-19 varför hela plutonen kom att isoleras. Samtliga genomgick provtagning, men oavsett utfall beordrades enskild isolering under sju dagar och de fick inte någon utomhusvistelse. För de som vistades utanför sitt rum väntade repressalier i form av löneavdrag. Enligt kvinnan var Försvarsmaktens hantering av situationen inte förenlig med grundlagen.
”Som ett hotellrum med bekväm säng”
Anmälan fick JO att inleda en utredning och Försvarsmakten ombads att inkomma med ett yttrande.
I yttrandet konstaterar Försvarsmakten, bland annat, att beslutet om sjukförläggning i enkelrum fattades utan att fråga efter den värnpliktiges samtycke, vilket var nödvändigt i den uppkomna situationen. Enkelrummen på elevhemmen motsvarar dessutom ”ett hotellrum med bekväm säng, fåtölj och skrivbord, eget badrum samt tv och fritt wifi”. Försvarsmakten säger sig dock vara medveten om att förläggningen i enkelrum ”kan ha haft en negativ inverkan på det psykiska måendet” och konstaterar att den nu aktuella JO-anmälan gör det ”uppenbart att kommunikationen i samband med anvisning till sjukförläggningen och dess syfte hade kunnat förbättras från Försvarsmaktens sida”.
Myndigheten anser dock att hanteringen av utbrottet vid plutonen varit i enlighet med lag och de värnpliktigas bästa samt att åtgärderna varit såväl nödvändiga som ändamålsenliga.
JO kritisk
Justitieombudsmannen konstaterar nu att de värnpliktigas situation under isoleringen ”uppvisar stora likheter med ett frihetsberövande” och att isoleringsåtgärden inneburit en ”betydande begränsning” i de värnpliktigas rörelsefrihet. JO ställer sig också mycket kritisk till att det funnits lagstöd för för att vidta så pass ingripande åtgärder som långvarig isolering isolering innebär.
JO anser inte heller att de värnpliktiga som inte uppvisade några sjukdomssymtom borde ha isolerats då sådana åtgärder måste vara nödvändiga och proportionerliga. Det gjordes inte heller några individuella bedömningar. Avslutningsvis är Justitieombudsmannen kritisk till Försvarsmaktens hantering i aktuellt avseende då det saknats tydliga rutiner för huruvida de värnpliktiga skulle tillåtas vistas utomhus och genomföra fysiska aktiviteter.
