Brå-rapporten Personrån (2016:11) kartlägger rånens karaktär och utveckling och bygger på uppgifter från Nationella trygghetsundersökningar (NTU), Skolundersökningen om brott och ett urval av polisanmälningar.
Knappt hälften polisanmäls
Andelen personer som i NTU uppger att de utsatts för personrån under föregående år i Sverige har sedan undersökningarna inleddes år 2006 legat konstant på en nivå på cirka 0,7 procent.
I de flesta fall handlar det om ett enstaka råntillfälle. I genomsnitt 13 procent av de utsatta anger att det skett vid två eller fler tillfällen.
I NTU-undersökningarna sammanslagna uppges knappt hälften (46 procent) av rånen ha blivit polisanmälda. Uppgifterna från NTU gäller rån som inträffade i Sverige och som inte skedde under de utsattas yrkesutövning utan mot dem som privatpersoner.
Andelen ungdomar i nionde klass som i Skolundersökningen om brott uppger att de utsatts för rån de föregående 12 månaderna var 3,9 procent i undersökningen år 2008 och 3,3 procent i undersökningen år 2011.
Sex av tio under 35 år
Majoriteten av personerna som utsatts för personrån är män och cirka en tredjedel är kvinnor. Könsfördelningen ser likadan ut för personer 16–79 år som bland elever i nionde klass.
Utsattheten är större i de yngre ålderskategorierna än i de äldre, enligt NTU. Personer yngre än 35 år utgör en majoritet bland de rånade – omkring 60 procent under den senaste treårsperioden.
Rapporten visar också att:
- Gärningspersonerna ofta är unga, flera och okända
- Vapen och tillhyggen förekommer men oftast som hot
- De allra flesta rånen sker på allmänna platser
- Andelen utsatta personer är dubbelt så stor bland boende i storstad än bland boende i mindre städer eller landsbygd
- Över hälften av de rånade ger uttryck för oro för att utsättas för våldsbrott
