Datainspektionen har granskat kameraövervakningen på ett asylboende i Stockholmstrakten och konstaterar att ”övervakningsintresset inte väger tyngre än enskildas intresse av att inte bli övervakade”. Delar av kameraövervakningen är därmed olaglig och företaget måste nu begränsa antalet aktiverade kameror och områden som man vill övervaka.
Integritetskänsliga områden
Datainspektionen skriver att företaget måste sluta med ”regelbunden kameraövervakning med bildinspelning från de kameror som övervakar matsal, sällskapsrum, korridorer och trapphus”. Kamerorna i dessa områden får dock sitta kvar men ”får bara aktiveras vid brand-, utrymnings- eller överfallslarm”.
– Det här är integritetskänsliga områden som de boende passerar eller uppehåller sig i dagligen och till skillnad från hotell och vandrarhem, där gästerna vanligtvis endast bor under någon eller några nätter, handlar det här om platser där människor inte sällan vistas under lång tid, säger Datainspektionens jurist Malin Ricknäs i en kommentar till inspektionens granskning.
Problem med våld och hot
Företaget måste även begränsa upptagningsområdet från de kameror som övervakar receptionen och entréer i trapphusen samt informera bättre om att man använder kameraövervakning. Företaget får också kriktik för brister i hur man skyddar det videomaterial som lagras från övervakningen.
På boendet har man enligt företaget dagliga problem med våld och hot och man vill med övervakningen bland annat kunna stävja detta och öka säkerheten. Man har också gjort andra insatser för att förbättre miljön på boendet med hjäp av bland annat väktare, utbildning av personal och brandvarnare. De befintliga kamerorna har enligt företaget installerats av den förre ägaren i den tidigare hotell- och konferensverksamheten.
