Den unge mannen dömdes av tingsrätten till ungdomsvård för grov misshandel efter att ha knivskurit en flicka i ansiktet.
Hovrätten ansåg att mannen inte var trovärdig när det gällde hans ålder ”med hänsyn till den mängd olika identitetsangivelser” som han lämnat i olika sammanhang. Hovrätten bedömde att han var över 21 år och straffet bestämdes till fängelse i 1 år och 6 månader. Hovrätten beslutade också att han skulle utvisas.
Mannen stod fast vid att han var 16-år och överklagade till HD.
Ansvar för rättens beslutsunderlag
HD konstaterar att ”om någon har begått brott innan han eller hon hade fyllt tjugoett år, hans eller hennes ungdom beaktas särskilt vid straffmätningen. Rätten får då döma till lindrigare straff än vad som är föreskrivet för brottet.”
HD formulerar att frågan i målet gäller ”främst hur påföljden ska bestämmas i de fall där det inte är klarlagt när den tilltalade är född”.
När det handlar om vem som ska stå för utredningen anser HD att även om domstolen ”har ett ansvar för utredningen av sådana omständigheter som förekommer vid sidan av skuldfrågan, men som inverkar på påföljdsbestämningen, ligger det i många fall på parterna att uppmärksamma rätten på sådana förhållanden som kan ha betydelse”.
Enligt HD har ”också åklagaren och den tilltalade har ett ansvar för att rättens beslutsunderlag är tillräckligt när frågor som gäller påföljdsbestämningen ska avgöras”.
Hade fem olika identiteter
Utredningen visar att mannen hade använt sig av åtminstone fem olika identiteter med skilda namn och födelseuppgifter. Som äldst skulle han enligt dessa vara född år 1986; han skulle med den uppgiften ha varit 29 år vid gärningen. I Tyskland har han lagförts vid två tillfällen under en identitet som innebär att han skulle vara född år 1988.
Vid huvudförhandlingen i HD har han hållit fast vid uppgiften att han är född år 1999.
I målet hade åklagaren åberopat ett utlåtande från en legitimerade tandläkare och rättsodontolog vid Rättsmedicinalverket. Hon och ytterligare en expert hördes också muntligen i målet. Underlaget för deras bedömning var en tandröntgenbild som visade att den åtalades visdomständer var fullt utvecklade när brottet begicks och de ansåg därför att mannen var äldre än 20 år.
Tandstatusen användbar
HD konstaterar att den undersökning som gjorts av mannens tänder ”utgör ett användbart underlag för påföljdsbestämningen när den tilltalades ålder är oklar” och att det mest sannolika är att mannen ”var strax över 20 år” när brottet begicks.
HD sänker dock fängelsestraffet till ett år och tre månader men instämmer i hovrättens beslut om utvisning.
Socialstyrelsen säger nej
HD:s uppfattning går på tvärs med de riktlinjer som Socialstyrelsen presenterade tidigare i våras och som slog fast att tandmognadsundersökningar inte är tillförlitliga nog för att bedöma om en person är äldre eller yngre än 18 år.
Den expert från Socialstyrelsen som också hördes i HD i det nu aktuella misshandelsmålet framförde där ”att man inte bör använda tandmognadsundersökning som underlag för att bestämma en persons ålder”.
