Det var i våras som Sveriges television (SVT) berättade om storfusk med hjälp av sofistikerad teknik på högskoleprovet och fuskligor som sålde sina tjänster för upp till 100 000 kronor. SVT:s uppgifter visade bland annat hur personer i 20-årsåldern som inte klarat av gymnasiet ändå lyckades få toppresultat på högskoleprovet. Flera av fuskarna hade kommit in på prestigeutbildningar som till exempel juristlinjen och läkarlinjen.
Stängs av i två år
Regeringen har beslutat om två ändringar i högskoleförordningen. Ändringarna innebär att den som ertappas med att fuska stängs av från att få göra i provet under två år och att Universitets- och högskolerådet (UHR) får utökade befogenheter att stävja fusk.
UHR kommer till exempel att kunna kräva att provsvar lämnas på heder och samvete och att provdeltagaren därmed förbinder sig att genomföra provet enligt UHR:s föreskrifter. Med ett sådant krav finns det bättre förutsättningar att bedöma fusk som ett brott.
– Att det går att fuska sig till höga resultat på högskoleprovet är djupt orättvist mot dem som skriver provet med ärligt uppsåt. Dessutom riskerar fusket att undergräva förtroendet för högskoleprovet som sådant. Målet är att stoppa pågående fusk vid provtillfällena, men också att avskräcka dem som funderar på att bryta mot reglerna. Fusk ska få konsekvenser, säger Helene Hellmark Knutsson, minister för högre utbildning och forskning.
Komma åt dem som säljer
Förordningsändringen träder i kraft den 2 augusti 2016 och ska tillämpas första gången vid nästa provtillfälle i slutet av oktober.
Tuula Kuosmanen, avdelningschef på UHR, säger till Svenska Dagbladet (SvD) att åtgärderna kan komma åt fuskande provdeltagare, men att fler ändringar behövs för att komma åt också personerna som deltar i fusket utanför provsalarna.
– Det gäller ju också att hitta personerna eller företagen bakom. Även om kroppsvisitering och störningsinstrument är långtgående insatser så skulle det vara sätt att komma åt dem som säljer de här tjänsterna, säger hon till SvD.
