En kommunikationsansvarig vid en västsvensk kommun tog kontakt med en tidning och ställde frågor om en journalist som tidigare skrivit politiska blogginlägg på nätet.
Nu kritiseras kommunen av Justitieombudsmannen då kommunikationschefens agerande inte varit förenligt med objektivitetsprincipen.
Ansvarige utgivaren för tidningen Bohuslänningen JO-anmälde en kommunikationsansvarig på en kommun och påstod att denne försökt tysta en av tidningens journalister. Enligt den ansvarige utgivaren hade journalisten granskat kommunen i samband med en större planerad satsning på laxodlingar där kommunen varit drivande i etableringen.
När kommunikationschefen kontaktade nyhetschefen, och senare även ansvarige utgivaren, meddelade hon att hon inte tänkte släppa fram några samtal från den aktuella journalisten till vare sig tjänstemän eller politiker i kommunen – och krävde att journalistens skulle bytas ut mot bakgrund av hans tidigare politiska engagemang i ett parti.
Sanktionssystemet för hälso‑ och sjukvårdspersonal – en översikt
Parallellt med att antalet tillsynsärenden mot legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal ligger på en hög nivå och anmälningar om behörighetsinskränkningar ökar, föreslås att Inspektionen för vård och omsorg, IVO, ska kunna fatta interimistiska beslut – i vissa fall med sänkta beviskrav. Vilka regler gäller nu, och har IVO förutsättningar för att hantera utökade befogenheter på ett rättssäkert sätt? Ebba Sverne Arvill och Leila Nedaei redogör för dagens sanktionssystem, och några aktuella frågor.
Hade skrivit politiska blogginlägg
Justitieombudsmannen inhämtade yttrande från kommunen som gjorde detta samt bifogade en utredning genomförd av Ernst & Young, som man ställde sig bakom. Enligt kommunen var syftet med kommunikationschefens samtal att ”få veta i vilken egenskap journalisten kontaktade kommunen”, om det var som journalist eller som ”skribent av politiskt vinklade bloggar, artiklar och inlägg”. Då journalistens tidigare bloggtexter dök upp på nätet vid en sökning på hens namn var det kommunikationschefens utgångspunkt att journalisten ännu står för dessa åsikter.
Kommunikatören krävde, enligt kommunen, inte att journalisten skulle bytas ut – men även media måste tåla att granskas. Kommunstyrelsen avvisade att en tjänsteman kan försvåra för tidningen Bohusläningen att kontakta kommunen eftersom det finns ett flertal tillvägagångssätt att komma i kontakt med förtroendevalda och tjänstepersoner, exempelvis via växeln eller via kommunens webbplats.
Inte i linje med offentlighetsprincipen
Justitieombudsmannen konstaterar att kommunens kommunikationsansvariga kontaktat Bohusläningens redaktion för att diskutera den aktuella journalisten. JO säger sig inte kunna uttala sig om huruvida kommunikationschefen krävt att journalisten skulle bytas ut eller huruvida kommunikationschefen i övrigt försökt försvåra tidningens bevakning av kommunen så som den ansvarige utgivaren beskrivit det i sin JO-anmälan.
JO slår dock fast att bakgrunden till att kommunikationschefen hörde av sig till redaktionen var de åsikter som journalisten uttryckt i olika former på nätet samt att det, enligt hen, kunde antas att journalisten fortfarande hyste dessa åsikter. JO säger sig ha viss förståelse för att kommunen ville veta i vilket sammanhang intervjun kunde komma att publiceras, och skulle inte ha invänt mot att kommunikationschefen ställt en direkt fråga om det till journalisten när han kontaktade kommunen.
Att hon istället tog kontakt med tidningens redaktion gör det, enligt JO, ”svårt att uppfatta hennes agerande på något annat sätt än som ett ifrågasättande av (journalisten) på grund av hans politiska åsikter och som ett uttryck för missnöje från kommunens sida”. Genom att agera enbart mot bakgrund av de åsikter som en person gett eller kan förväntas ge uttryck för har kommunen inte agerat i enligthet med objektivitetsprincipen, vilket kommunen kritiseras för.
