De nya asylreglerna som trädde i kraft den 20 juli gör det svårare för den som vill skaffa sig en högskoleutbildning. De asylsökande måste efter ett år ha ett arbete och kunna visa att de kan försörja sig för att få stanna i Sverige.
Harriet Wallberg och Annike Pontén skriver i artikeln:
”I praktiken innebär det att ensamkommande barn kan tvingas sluta skolan och börja jobba för att visa att de har en försörjning när de fyller 18 år. Det gör det i princip omöjligt för dessa ungdomar att över huvud taget se högskolan som ett alternativ.”
”Högskolan blir då ett omöjligt alternativ för många. Reglerna måste ändras så att flyktingar kan få studera i väntan på uppehållstillstånd.”
Författarna understryker att Sverige ”har allt att vinna på att ge flyktingar tillträde till högre utbildning” och att det idag finns fler hinder än möjligheter för flyktingar att starta sina nya liv med att skaffa sig en bra utbildning.
”För att kunna börja studera vid svenska universitet och högskolor krävs uppehållstillstånd. En studiemotiverad flykting kan få vänta flera år på sitt uppehållstillstånd. Den bortslösade tiden hade i stället kunnat tillbringas på högskolan.”
Universitetskanslersämbetet ser tre områden som snarast behöver ses över:
Snabbspår in i högskolan
”Regeländringar behövs så att flyktingar kan få studera i väntan på beslut om uppehållstillstånd. I försörjningskravet bör högskolestudier likställas med arbete… Former kommer att behöva utvecklas för att bedöma att de som antas till högre utbildning har nödvändiga kvalifikationer och seriösa ambitioner med sina studier.”
Nationell samordning
”Det saknas en nationell samordning av alla projekt som pågår. Tyskland, som likt Sverige tagit emot många flyktingar, har hittat en intressant lösning. Där finns en särskild myndighet som står för samordningen, Deutscher Akademischer Austauschdienst (DAAD). Ministeriet för utbildning och forskning har anslagit 100 miljoner euro till lärosätena fram till 2019 och DAAD kommer att administrera insatserna.”
Kostnadsfria nätbaserade kurser
”Öppna kostnadsfria nätbaserade kurser, så kallade MOOC-kurser, är ett flexibelt sätt att erbjuda utbildning till flyktingar. UKÄ har nyligen föreslagit till regeringen att universitet och högskolor ska få tillåtelse att ge MOOC-kurser som en särskild utbildningsform och att svenska staten ska avsätta pengar för dessa kurser och för utveckling av digital högskolepedagogik.
Statistik från Universitetskanslerämbetets årsrapport visar att få ungdomar som invandrat till Sverige efter skolstarten börjar studera på högskolan. De senaste åren har andelen dessutom minskat drastiskt.
Tittar man i stället på dem som invandrat före sju års ålder, det vill säga före skolstarten, är bilden helt annorlunda. Nästan varannan har börjat studera på högskolan, vilket är en något högre andel än ungdomar med svensk bakgrund.
Författarna skriver:
”Det är hög tid att få bort onödig byråkrati, bromsklossar och långa väntetider för dem som har flytt till Sverige. Gör det så enkelt och flexibelt som möjligt att studera på högskolan. Inte bara för flyktingarnas skull utan för att hela samhället vinner på detta.”
