Nu inleder DO tillsyn av fem statliga myndigheters arbete med lönekartläggning.
Tillsynen syftar till att säkerställa att de aktuella myndigheterna känner till och följer gällande lagstiftning.
Trots att kravet på en årlig lönekartläggning har funnits i diskrimineringslagen i drygt fem år har det i olika sammanhang framkommit att många arbetsgivare inte följer gällande regelverk. Lönekartläggningen görs i syfte att upptäcka, åtgärda och förhindra osakliga skillnader i lön och andra anställningsvillkor mellan kvinnor och män. Nu inleder DO en tillsyn mot inledningsvis fem statliga myndigheter för att kontrollera efterlevnaden.
– Det är viktigt att vara tydlig med att det här är den lagstiftning vi har och att det inte är frivilligt att följa lagen. Nu börjar vi med de här fem myndigheterna men min ambition är att vi ska fortsätta och genomföra tillsyn mot fler arbetsgivare, säger DO Lars Arrhenius.
Visselblåsning – reglerna i verkligheten
Den nya visselblåsarlagen har inneburit betydande utmaningar för organisationer och företag. I samband med att lagen skulle träda i kraft fanns det en stark fokusering gällande kraven på rapporteringskanaler och genomförande av oberoende utredningar – men lagen kan också innebära en förändring av grundbegreppen inom arbetsrätten. Erik Danhard diskuterar, utifrån en nyligen meddelad dom, om lagen skjuter över målet, om skyddet för visselblåsare är skenbart och om arbetsrätten verkligen har förändrats.
Myndigheterna som granskas
De fem myndigheter som inledningsvis omfattas av DO:s granskning är Försvarets materielverk, Jordbruksverket, Kriminalvården, Försäkringskassan och Trafikverket.
Om en arbetsgivare inte har följt reglerna om lönekartläggning kan DO framställa en begäran till Nämnden mot diskriminering om att förelägga arbetsgivaren att fullgöra sina skyldigheter.
