Migrationsöverdomstolen ska pröva om en kvinna som tidigare haft uppehållstillstånd för studier ska ges uppehålls- och arbetstillstånd i Sverige.
Enligt Migrationsverket och migrationsdomstolen hade kvinnan redan påbörjat etableringen på arbetsmarknaden innan hon ansökte om asyl och kunde därför inte anses tillhöra den personkrets som omfattas av den aktuella undantagsbestämmelsen i utlänningslagen.
Kvinnan ansökte om uppehålls- och arbetstillstånd på grund av arbete i Sverige, men nekades sådant av Migrationsverket. Detta då hon ansågs ha arbetat i Sverige tidigare och på så vis påbörjat etableringen på arbetsmarknaden innan hon ansökte om asyl. Mot bakgrund av detta ansågs kvinnan inte tillhöra den personkrets som omfattas av undantagsbestämmelse i 5.kap 15a § utlänningslagen.
Kvinnan överklagade verkets beslut till migrationsdomstolen, där hon anförde att hon tidigare haft uppehållstillstånd för högskolestudier under två år och då var undantagen från skyldigheten att ha arbetstillstånd. Under två sommarlov arbetade hon visserligen för Rädda Barnens riksförbund, men det rörde sig om korta perioder och anställningen var begränsad med liten inkomst som följd.
I februari förra året erbjöds hon en anställning på ett företag där hon arbetat sedan dess – och hon bestred att anställningen på Rädda Barnen skulle ha erhållit en sådan etablering på arbetsmarknaden att hon skulle vara exkluderad från undantagsregeln.
Sanktionssystemet för hälso‑ och sjukvårdspersonal – en översikt
Parallellt med att antalet tillsynsärenden mot legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal ligger på en hög nivå och anmälningar om behörighetsinskränkningar ökar, föreslås att Inspektionen för vård och omsorg, IVO, ska kunna fatta interimistiska beslut – i vissa fall med sänkta beviskrav. Vilka regler gäller nu, och har IVO förutsättningar för att hantera utökade befogenheter på ett rättssäkert sätt? Ebba Sverne Arvill och Leila Nedaei redogör för dagens sanktionssystem, och några aktuella frågor.
Inte rätt personkrets
Migrationsdomstolen konstaterade i domen att kvinnan, innan hon ansökte om asyl, hade haft uppehållstillstånd och befunnit sig i Sverige för studier och då var undantagen kravet på arbetstillstånd. Hon arbetade dock periodvis för Rädda Barnens riksförbund.
Situationer när en utlänning redan haft uppehållstillstånd för studier och därefter söker asyl och sedan tillstånd enligt 5 kap. 15 a § utlänningslagen var, enligt migrationsdomstolen, ”knappast förutsedd av lagstiftaren”. Mot bakgrund av att det i 5 kap. 18 § andra stycket 9 utlänningslagen redan finns en undantagsbestämmelse för utlänningar som beviljats uppehållstillstånd för studier och syftet med 5 kap. 15 a § utlänningslagen ansåg domstolen att kvinnan inte kunde anses tillhör den personkrets som avses i bestämmelsen.
Hon kunde därför inte beviljas uppehållstillstånd och överklagandet avslogs.
Får PT i överdomstolen
Efter överklagande till kammarrätten, migrationsöverdomstolen, står det nu klart att kvinnan får prövningstillstånd.
Frågan gäller hur prövningen av en ansökan enligt 5 kap. 15 a § utlänningslagen ska göras när en sökande tidigare varit beviljad uppehållstillstånd för högskolestudier och haft inkomst av tjänst under denna tid.
