Utredaren Inger Söderholm, till vardags lagman vid Attunda tingsrätt, har presenterat sitt slutbetänkande i Häktes- och restriktionsutredningen för inrikesminister Anders Ygeman (S).
Hon vill bland annat införa en längsta tid för häktning på sex månader för att minska antalet häktade personer och sätta press på åklagare och polis.
Enligt Inger Söderholm är tidsgränser ”handlingsdirigerande” och hon påpekar att det är viktigt med signaler till rättsväsendet om att brottsutredningar ”inte kan pågå hur länge som helst”.
Hjälper inte de som sitter längst
Undantag ska dock kunna göras i fall av mycket allvarlig och svårutredd brottslighet som till exempel har internationella kopplingar eller är gängrelaterad.
Inger Söderholm medger dock att undantaget i praktiken kan innebära att den föreslagna tidsgränsen trots allt inte kommer att gälla de personer som redan idag sitter längsta tiderna – vilket är det som Sverige har kritiserats för.
Utredningen föreslår även att man inför så kallad ”samsittning” för att bryta de häktades isolering
Gräns på tre månader för barn
När det gäller barn och ungdomar föreslås en maxtid på tre månader samt att häktesplatserna ska finnas på särskilda ungdomshem istället för på vanliga vuxenhäkten. Tanken är även här att minska antalet häktade samt att bryta isoleringen, även det har Sveriges kritiserats hårt för. Barnen ska även ha rätt till ”mänsklig kontakt” minst fyra timmar varje dag.
Även här föreslås undantag från tidsgränsen när det gäller grövre och svårutredd brottslighet samt undantag från placering på ungdomshem om det finns risk för till exempel fritagning.
Domstol beslutar om restriktioner
Utredningen föreslår även att frågor om restriktioner ska hanteras uteslutande av domstol och inte av åklagaren som enligt förslaget istället ska tvingas att mer ingående redovisa skälen och även redogöra för hur planeringen av utredningen ser ut.
Man föreslår även fotboja som ett alternativ till häktning och öppnar också för annan elektronisk övervakning.
