När mannen organiserade en bilkortege i Stockholm som del av det så kallade Bensinupproret gjorde han sig skyldig till brott mot ordningslagen, enligt hovrätten. Ordningslagens tillståndskrav har varit tillämpligt trots att deltagarna suttit i sina bilar. Mannen måste också ha förstått att den politiska opinionsyttringen bröt mot lagen.
Polis kallades i maj 2021 till Kungens kurva i Stockholm med anledning av en allmän sammankomst. En man i 40-årsåldern hade via Facebook uppmanat folk att komma till Kungens kurva den aktuella dagen och protestera mot bensinpriset som en del i det så kallade Bensinupproret. På plats delade han ut klistermärken, plakat och kläder med politiska motiv – allt inriktat på protester mot det allt högre bensinpriset.
Polisen upplöste vid 14-tiden på dagen den pågående sammankomsten med stöd av lagen om särskilda bestämmelser för att förhindra spridning av sjukdomen covid-19, eftersom fler än åtta personer deltog. Den allmänna sammankomsten fortsatte dock, genom att ett 30-tal bilförare långsamt körde i kortege in mot centrala Stockholm.
Uppsåtsfrågan än en gång
Knappast någon fråga inom straffrättens allmänna del har diskuterats lika mycket som den som gäller vad uppsåt närmare bestämt är. I flera rättsfall har uppsåtet varit centralt, men en prövning av om uppsåt har förelegat har gjorts av HD också i många mål där prejudikatfrågan har varit en annan. En iakttagelse är att tingsrätter och hovrätter inte alltid tillämpar läran om uppsåt på ett sätt som stämmer med HD:s praxis och den uttolkning av uppsåtsbegreppet som har gjorts i doktrinen. Martin Borgeke belyser här den senaste utvecklingen.
Blivit fråga om allmän sammankomst
Mannen åtalades sedermera i Södertörns tingsrätt för brott mot ordningslagen, för att ha anordnat en allmän sammankomst utan tillstånd.
Ordningslagen föreskriver krav på tillstånd för att samla människor till allmän sammankomst, som exempelvis en demonstration. Det krävs dock att sammankomsten är allmän i bemärkelsen att allmänheten har tillträde till densamma.
När deltagarna vid 14-tiden börjat formera sig och sakta köra in mot centrala Stockholm med politiska motiv på sina bilar hade det enligt tingsrätten blivit fråga om en allmän sammankomst som krävt tillstånd av Polismyndigheten. Att deltagarna suttit i sina bilar saknade betydelse – sammankomsten omfattades ändå av ordningslagens tillståndskrav.
Måste ha insett att tillstånd krävdes
Mannen måste i sin tur ha insett att sådan politisk opinionsyttring med bilkortege som det handlat om krävde tillstånd. I och med att sådant saknats hade mannen uppsåtligen överträtt ordningslagens bestämmelser och åtalet var alltså styrkt. Påföljden bestämdes till 40 dagsböter på totalt 2 800 kronor.
Mannen överklagade, men fälls nu även i Svea hovrätt.
Domstolen ansluter sig helt till underinstansens bedömningar i sak, men sätter ned dagsbotsbeloppet med hänsyn till att mannen i princip saknar inkomst. Böterna bestäms nu till totalt 2 000 kronor. (Blendow Lexnova)
