Det är tidningen Ny Teknik som pratat med forskaren Markus Naarttijärvi, universitetslektor vid juridiska institutionen vid Umeå universitet. Han konstaterar i sina studier att polisens användning av falska basstationer saknar lagstöd och att användningen kan strida mot Europakonventionen och EU-rätten.
Lurar mobiler att koppla upp sig
Falska basstationer används för att ”lura” mobiler att koppla upp sig mot dem istället för mot mobiloperatörens basstation eller nät. På det sättet kan polisen fånga upp ID-information om mobiler, vem man kommunicerar med och geografisk position.
Metoden är inte lagreglerad och kräver inget formellt tillstånd – så länge man inte avlyssnar själva innehållet i samtal eller SMS.
– I dag finns det bara en intern föreskrift med regler för användningen som tidigare Rikskriminalpolisen utfärdat. Det som behövs är lagstadgade regler, säger Markus Naarttijärvi till Ny Teknik.
Som en kapplöpning
Bakgrunden är bland annat den snabba teknikutvecklingen som öppnar upp för nya avlyssningsmöjligheter för polisen via de falska basstationerna eller liknande teknik. Rent juridiskt handlar det om den personliga integriteten och om skydd för denna i elektronisk kommunikation.
– Det är som en kapplöpning. När det etableras nya standarder för mobiltelefoni följer tillverkarna efter och det kommer ny teknik, säger han.
Metoden kan enligt Markus Naarttijärvi även användas för att samla information om vilka mobilanvändare som är på plats vid en demonstration, en konsert eller ett möte, rapporterar Ny Teknik.
Enligt Markus Naarttijärvi är det väldigt lite känt i vilken utsträckning svensk polis och underrättelse- och säkerhetstjänster, använder metoden med falska basstationer.
