En man som inte ändrat sin folkbokföring när han ”provbodde” ihop med sin flickvän har gjort sig skyldig till folkbokföringsbrott.
Det slår Högsta domstolen fast och konstaterar att undantagsregeln för tillfälligt avbrott i bosättningen inte är tillämplig när det är oklart om och när en återflytt är aktuell.
Mannen åtalades vid Göteborgs tingsrätt för folkbokföringsbrott, för att under en månad 2020 ha underlåtit att anmäla att han flyttat och tillbringade sin dygnsvila på annan plats än där han var folkbokförd.
Mannen invände att anledningen till att han inte folkbokförde sig på den nya adressen var för att han ”provbodde” ihop med sin flickvän. Tingsrätten frikände mannen från åtalet, men hovrätten dömde honom för folkbokföringsbrott till 70 dagsböter.
Domen överklagades senare till Högsta domstolen, som nu också dömer mannen för folkbokföringsbrott.
Undantaget inte tillämpligt
Högsta domstolen konstaterar nu att mannen tillbringade sin dygnsvila i flickvännens bostad och att undantagsbestämmelsen i 8 § folkbokföringslagen inte var tillämplig eftersom det inte rörde sig om ”ett på förhand tidsbestämt avbrott i hans bosättning”.
När mannen flyttade till sin flickvän ändrades hans bosättning därför i den mening som avses i folkbokföringslagen – vilket han var skyldig att anmäla till Skatteverket. Någon anmälan gjordes dock aldrig och han har därför, objektivt sett, gjort sig skyldig till folkbokföringsbrott.
Trodde att han inte behövde anmäla
HD konstaterar vidare att mannen kände till de faktiska förhållandena som utlöste anmälningsskyldigheten samt att det finns en skyldighet att anmäla ändrad bosättning för folkbokföring. Det faktum att han trodde att anmälningsskyldigheten inte omfattade provboendet befriar honom, enligt HD, inte från ansvar.
Högsta domstolen anser att gärningen inte kan ses som ringa och mannen ska därför dömas för folkbokföringsbrott. Påföljden bestäms till dagsböter.
