Tre av fyra brottsoffer som fått ersättning upplever att kompensationen är för låg för att vara meningsfull, det visar en färsk studie från Lunds universitet.
En av forskarna bakom studien, Karl Dahlstrand, varnar nu för riskerna med för låga ersättningar till brottsoffer.
– I dag kan kränkningsersättningen vara så låg att brottsoffer kan uppleva att ersättningen är så långt ifrån vad man förväntar sig att de i värsta fall upplever det som ytterligare en kränkning.
Studien är gjord av Karl Dahlstrand och Peter Bergwall vid Lunds universitets rättssociologiska institution och är en uppföljning på de enkätstudier som fanns med i Karl Dahlstrands avhandling ”Kränkning och upprättelse” från 2012.
Inom ramen för studien har forskarna analyserat sammanlagt över 500 enkätsvar om brottsoffers erfarenheter och knappt 1 200 enkätsvar från allmänheten. Resultatet visar att åtta av tio brottsoffer upplever att det lidande brottet orsakat minskade i begränsad grad, eller inte alls, av den ersättning de fått. Tre fjärdedelar av brottsoffren uppgav dessutom att pengarnas betydelse varit begränsad eller obefintlig.
Viktigt att beloppet står i proportion
Enligt Karl Dahlstrand riskerar för låga ersättningsbelopp att leda till att brottsoffren inte känner att de har fått någon upprättelse.
– Det är alltså viktigt att ersättningsbeloppet står i proportion till hur allvarlig kränkningen kan anses vara enligt de i samhället rådande normerna. I dag kan kränkningsersättningen vara så låg att brottsoffer kan uppleva att ersättningen är så långt ifrån vad man förväntar sig att de i värsta fall upplever det som ytterligare en kränkning.
I studien konstateras dock att det inte enbart är den ekonomiska kompensationen som påverkar brottsoffren. Enligt forskarna finns ett stort antal faktorer som kan påverka upplevelsen och erkännandet som brottsoffret, vilket innebär att det finns ”fler aspekter som samverkar ur brottsoffrets perspektiv”. De pekar här på rättsväsendets bemötande, ersättningsnivån, huruvida gärningsmannen själv fick betala ersättningen samt hur lång sökandeprocessen tog.
Visar att det finns allmänt rättsmedvetande
I båda undersökningarna som gjorts svarar allmänhet och brottsoffer att kränkningsersättningen är viktig för att signalera samhällets syn på vålds- och sexualbrott. Enkätsvaren visar dock att de svarande anser att utbetalningarna i genomsnitt borde vara 2,4 gånger högre än Brottsoffermyndighetens praxis.
Enligt Karl Dahlstrand vittnar resultaten om att det kan finnas ett allmänt rättsmedvetande kring hur kränkningar ska värderas.
– Att flera svarsmönster i den nya studien liknar den ursprungliga för tio år sedan är ett intressant resultat som vittnar om ett allmänt rättsmedvetande om hur kränkningar ska bedömas och värderas, trots att ämnet ofta upplevs subjektivt och komplicerat.
– Det skulle därför vara intressant att göra en liknade studie om ytterligare några år, särskilt i ljuset av rättspolitiska förändringar så som regeringens förslag om höjda ersättningsnivåer, säger Karl Dahlstrand, jurist och universitetslektor i rättssociologi vid Lunds universitet till Dagens Juridik.
