Stockholms tingsrätt dömer en arrestvakt för sexuellt ofredande av en intagen kvinna sedan han tagit henne på bröstet, smekt henne längs kroppen och försökt kyssa henne när hon låg i sängen i sin cell.
Kvinnans uppgifter om händelsen får stöd av uppgifter från en annan arrestvakt samt hennes advokat, för vilka hon berättat om ofredande samma dag som det inträffade.
Kvinnan hade frihetsberövats för ett narkotikabrott och befann sig vid tillfället i sin arrestcell. Plötsligt upptäckte hon att toalettpappret var slut och tillkallade därför en arrestvakt för påfyllning av pappret.
När denne sedan kom in i hennes cell försökte han, enligt kvinnan, kyssa henne, tog henne på bröstet och smekte henne längs kroppen ned på rumpan. Senare samma dag hade hon ett inplanerat möte med sin advokat och berättade då för advokaten om händelsen. Samma dag sa hon dessutom till den andra tjänstgörande arrestvakten att denne skulle hålla extra koll på sin kollega och berättade även för honom om vad hon utsatts för.
Nekade till anklagelserna
Arrestvakten uppgav vid tingsrätten att han aldrig varit närmare än en meter från kvinnan och nekade till att han skulle ha gjort något fysiskt mot henne. Han hade också svårt att förstå vad hon skulle ha för skäl att hitta på händelsen, men uppgav att ett skäl skulle kunna vara att hon uppfattade honom som ”kaxig” när vid en konversation de haft om varför hon var intagen i arresten.
Arrestvaktens kollega uppgav vid tingsrätten att kvinnan berättat för honom att den nu åtalade mannen rört vid hennes rumpa och bröst samt försökt kyssa henne. Kvinnans advokat uppgav också att hennes klient under den aktuella dagen berättat att en arrestvakt ”hade lutat sig över henne i cellen och tafsat på henne genom att ta på hennes rumpa och bröst”.
Uppfyller beviskraven
Tingsrätten konstaterar i domen att kvinnans berättelse varit klar, fri från motsägelser och rik på detaljer samt att hon på ett utförligt sätt berättat hur arrestvakten ”tog och rörde vid henne samt hur han försökt kyssa henne när hon lyfte upp huvudet för att svara på hans fråga”. Berättelsen har också varit fri från överdrifter och får dessutom stöd av både advokaten och den åtalade arrestvaktens kollega.
Tingsrätten konstaterar vidare att det inte framkommit ”några rimliga skäl” för kvinnan att beljuga arrestvakten eller att hon skulle hittat på händelsen. Tvärtom anser tingsrätten att det kvinnans advokat berättat tyder det kvinnans advokat har berättat, att kvinnan ”inte var drivande för att anmäla händelsen” och att det var advokaten som bad om tillåtelse från kvinnan att få tala med polisen, på att kvinnan ”inte har några bakomliggande skäl för att lämna de uppgifter hon har gjort”.
Vid en sammantagen bedömning anser tingsrätten att åklagarens och kvinnans bevisning uppfyller beviskravet för en fällande dom. Även om arrestvaktens uppgifter den aktuella dagen också är klara, tydliga och relativt detaljerade anser tingsrätten inte att hans uppgifter förtar värdet av åklagarens bevisning i en sådan utsträckning att bevisläget förändras. Han ska därför dömas för sexuellt ofredande.
Döms till villkorlig dom och dagsböter
När det gäller påföljden konstaterar tingsrätten att brottet är av en sådan art att det föreligger presumtion för fängelse. Mannen är dock ostraffad och det saknas skäl att tro att han kommer att återfalla i brott varför påföljden ska bestämmas till villkorlig dom förenad med dagsböter.
Med hänsyn till att en fällande dom sannolikt kommer att leda till att mannen får sin väktarlegitimation återkallad, och han därigenom drabbas av hinder i sin yrkesutövning, bestäms antalet dagsböter till 50.