Fingerprints ordförande Johan Carlströms försvar under den andra huvudförhandlingsdagen i det uppmärksammade Fingerprint-målet var att den information som han hade när han handlade inte utgjorde insiderinformation. Det handlade om allmänt känd information som redan var inräknad i aktiekursen.
Under tisdagen inleddes den andra huvudförhandlingsdagen mot Johan Carlström, ordförande i Fingerprint. Han är misstänkt på sex åtalspunkter för grovt insiderbrott. Dagens Juridik är på plats i rättssalen där förhandlingarna startar med lugn stämning men avslutas något mer hetsk.
Ordförande frågar om det är något som behöver tas upp innan försvaret påbörjar sakframställan.
Åklagare Jonas Myrdal pekar på en ny bevisning, som kommit in från försvaret, i form av ett mejl från Carnegie till Fingerprint.
Carnegie skriver i mejlet att ”vi ser inte att vi behöver detta i prospektet”. Åklagaren frågar vad det rör sig om för prospekt. Advokat Lars Kruse, som är en av Johan Carlströms två privata försvarare, svarar att det rörde sig om en riktad nyemission.
Åklagaren undrar hur många deltagare som varit med i emissionen. Försvaret svarar att åklagaren får fråga Carnegie om detta.
– Då kan man konstatera att man uppenbarligen har spridit insiderinformation till en begränsad krets som skulle teckna sig i den här riktade emissionen, säger åklagare Jonas Myrdal som samtidigt uppger att det vore ”önskvärt” att få se prospektet.
Ordförande uppger att det vore bra att få besked om försvaret avser att lämna in detta eller inte. Försvaret kommer med besked under veckan.
Försvarets sakframställan
Advokat Lars Kruse får därefter ordet och ska hålla tisdagens sakframställan och inställning i den ”allmänna delen”.
– Den övergripande inställningen till åtalet att samtliga gärningspåståenden förnekas och att ingen av gärningarna är att betraktas som grova brott. Den påstådda informationen är att det utgör inte insiderinformation i lagens mening även om tingsrätten skulle komma fram till att den varit specifik nog. Där kan vi från försvarets sida vara benägna att preliminärt stämma in i att informationen som sådan som den presenteras torde vara specifik nog men det är upp tingsrätten att pröva.
– Det räcker inte för att vi kommer göra gällande att omständigheterna i informationen har varit allmänt kända och att informationen inte varit ägnat att väsentligt påverka priset på de finansiella instrumenten. Vad som också är viktigt är att Johan Carlström har inte under några förhållanden haft uppsåt att begå brott. Han har inte haft uppsåt till att det skulle röra sig om insiderinformation.
Lars Kruse upprepar att samtliga de särskilda yrkandena bestrids. Det rör sig alltså om åklagarens förverkandeyrkande om 4,4 miljoner kronor.
Försvaret ifrågasätter samtidigt inte åklagarens sätt att beräkna vinst.
– Förverkandeyrkandena är oskäliga och ska i första hand jämkas till noll kronor, säger Lars Kruse.
Yrkandet om näringsförbud bestrids ”under alla förhållanden”. Försvaret pekar på att åklagaren har åberopat fel lag vid yrkandet om näringsförbud. Lagen gällde inte under åtalstiden, menar Lars Kruse.
Vidare pekar på försvaret på rekvisitet gärningsmannens ställning som åklagaren åberopat som kvalifikationsgrund för att brottet skulle vara grovt. Detta fanns inte i gällande lagstiftning heller, menar Lars Kruse.
Vad är en insider?
Vidare går försvaret, liksom åklagarna under gårdagen, igenom vad en insider är.
– Johan Carlström som dåvarande vd i bolaget var en insynsperson men… detta är viktigt… att en insider får viss information innebär inte att denna information är insiderinformation i den bemärkelse som krävs enligt aktuella straffrättsliga stadgar och dess innebörd, säger Lars Kruse.
Lars Kruse redogör för försvarets syn på vad insiderinformation är och vem som kan fällas för insiderbrott.
– Vilken lagstiftning som ska tillämpas är en relevant frågeställning för domstolen i detta mål. Vi säger att det är den lagstiftning som är mest förmånlig för den tilltalade, säger Lars Kruse och hänvisar till marknadsmissbrukslagen från 2005 men också till samma lag från 2016, om den skulle vara gynnsammare.
Begreppet ”inte allmänt känd” har försvunnit från den nuvarande lagstiftningen men gällde vid tillfället för de åtalade gärningarna.
– Det menar vi är av betydelse, säger Lars Kruse.
Enligt försvaret är information som är allmänt känt sådan som finns tillgängligt i massmedia, aktieforum eller på annat sätt är allmänt tillgängligt.
– En annan beskrivning kan vara att det vore oaktsamt att inte känna till uppgiften, det vill säga den förnuftige investeraren. Om informationen inte är exklusiv så är det heller inte ett brott, uppger Lars Kruse.
Informationen ska vara potent
Han återkommer även till att informationen ska vara potent, de ska vara av sådan kvalité att de är ägnade att väsentligt påverka priset på det finansiella instrumentet.
Målet ska, enligt försvaret, prövas med utgångspunkt att Fingerprint Cards inte är vilket bolag som helst utan aktien är en folkaktie – det fanns många aktieägare. Vid denna tidpunkt var det även ett bolag i uppstarten med höga förväntningar på framtiden.
Vidare går Lars Kruse in på återförsäljaren HST. Han uppger att marknaden har känt till att detta är Fingerprints exklusiva återförsäljare sedan april 2002. Under åtalstiden har man ingått partnersavtal om försäljningar 2-3 gånger per kalenderår. Det var HST som såg till att det fanns ett kassaflöde i Fingerprint.
– Försäljningen påstår vi var diskonterad i aktiekursen. Det vill säga den aktiekursen som rådde hade redan räknat in de affärer som åklagaren påstår utgör insiderinformation eftersom det här är en känd kund, säger Lars Kruse.
– Därmed gör vi i all enkelhet gällande att en order eller en kommande order från HST inte utgjorde insiderinformation. Informationen i åberopade pressmeddelanden var varken exklusiv eller potent. När det gäller försäljningen och att den är diskonterad i aktiekursen kan vi även tillägga att den har också ingått i de prognoser som bolaget har lämnat. Det här gäller då för alla åtalspunkterna, säger Lars Kruse.
Köper när aktiekursen är som högst
Vidare pekar Lars Kruse på åtalspunkten 5. Försvaret menar att Lars Carlström köper vid det tillfället derivat när aktiekursen står som högst, vilket kan, enligt honom, vara ”ett momentum” att bära med sig.
Lars Kruse går igenom en rad pressmeddelanden som har presenterats under 2012 och 2013.
Lars Kruse hänvisar sedan till den nya bevisningen som åklagaren tog upp i början av förhandlingsdagen och förklarar Carnegies mejl till Fingerprint. Han uppger att Carnegie inte ansåg att information om kommande order från HST behövde finnas med i prospektet för den riktade emissionen eftersom det ansågs vara en naturlig del av verksamheten vid den tidpunkten.
Vidare går han igenom affärerna med Crucialtec, Fujitsu och Pantech.
Försvaret uppger även här att samarbetet med Crucialtec var väl känt av marknaden och därför var informationen om en kommande order insiderinformation.
– Har man kommunicerat en design win till marknaden som kan man 100 procent säga att vi har en affär i handen, säger Lars Kruse.
Vidare uppger försvaret att informationen i pressmeddelandet från den 19 augusti 2013 gällande samarbetet med fuijutsu inte var potent eller exklusiv. Den var känd av marknaden, uppger Lars Kruse.
Ett annat pressmeddelande från 21 augusti 2013 gällande Crucialtec var inom liggande prognos och inte heller potent eller exklusiv utan känd av marknaden. Information i pressmeddelandet från den 28 augusti 2013 gällande Pantech var heller inte potent eller exklusiv utan känd av marknaden, uppger Lars Kruse.
Försvaret menar bland annat att informationen inte var potent eftersom bolagen var alldeles för små på marknaden.
– Vi påstår att det hade krävts att det hade varit Sony som är en global spelare för att informationen skulle ha varit tillräckligt potent, säger Lars Kruse.
Rättsutlåtande
Efter en paus kommer Lars Kruse snart in på att försvaret tidigt har hämtat ett rättsutlåtande av docent Elif Härkönen, inriktad på aktiemarknadsrätt och värdepappersmarknadsrätt.
Hennes slutsats efter att ha gått igenom marknadskommunikationen, det som är allmänt känt, var sammantaget ”att informationen om att fingeravtryckssensorer från FPC var infogat i fuijutsus och pantechs telefoner var allmänt känt vid tidpunkten för Johan Carlströms köp, vilket innebär att köpen inte har gjorts med utnyttjande av insiderinformation”.
När Lars Kruse går igenom åtalspunkten 2 ställer han frågan:
Varför säljer Johan Carlström B-aktier i Fingerprint den 15 och 16 juli?
– Vi påstår att det saknar fullständigt samband med den vinstvarning eller prognosförändring som Fingerprint gör den 2 augusti 2013. Bakgrunden är den att försäljningen görs för att Johan Carlström ska frigöra kapital. Han har erbjudits att köpa röststarka A-aktier i Fingerprint. Det har varit Johan Carlströms målsättning under ett antal år att bli största ägare i Fingerprint och här erbjuds han nu att köpa röststarka A-aktier. Därför säljer han. Dessa ligger i bolaget Sunfloro. Det ska tilläggas att han äger dessa aktier än i dag, säger Lars Kruse.
Lars Kruse uppger att Johan Carlström inte kände till den uppdaterade försäljningsprognosen vid försäljningen av B-aktierna i 15 juli 2013. Han kände heller inte till den uppdaterade försäljningsprognosen vid försäljningen 16 juli 2013. Han får den informationen först den 29 juli, enligt försvaret.
– Detta kommer vi kunna visa med den mejlkorrespondens som finns och genom förhör med bland annat Thomas Rex (försäljningschef mellan 2012-2016 reds. Anm), säger Lars Kruse.
Han kände inte till den uppdaterade försäljningsprognosen vid försäljningen och han kände inte heller till den uppdaterade försäljningsprognosen 11 juli och 16 juli 2013.
Johan Carlström äger 7 procent av kapitalet och 21,50 procent av rösterna och är alltså bolagets största ägare med flest röster.
Advokat Lars Kruse nämner även två förundersökningar om grovt insiderbrott som lades ned mot två styrelseledamöter i Fingerprint. Åtalet lades ned av kammaråklagare Olof Kronlund som motiverade att det på bakgrund av de tilltalades invändningar, avd utredningen innehåller och hur bevisläget ser ut så finns det inga förutsättningar för fällande dom.
Volatil aktie
Lars Kruse går vidare och läser upp pressmeddelanden bland annat och flertalet nyemissioner och ordrar.
Försvaret påstår att den ur åklagarhåll åberopade informationen måste ses i den mycket större kontexten av bolaget historia fram till att informationen lämnats, utvecklingspotential, försäljning och finansiering i stort vilken tillsammans med marknadens förväntningar och yttre påverkan definierar aktiekursen. Försvaret menar alltså att det inte är enstaka pressmeddelanden som orsakar kursrörelser.
Lars Kruse visar en graf på kursrörelserna i aktien.
– Det visar att det är en oerhört volatil aktie, varför försvaret påstår att lämnad information har haft liten om ens någon betydelse för aktiekursen, säger han.
Lars Kruse pekar på september 2013 då Johan Carlström handlade derivat i Fingerprint cards.
– Han handlade när den underliggande aktiekursen står som allra högst. Det är ju ett ovanligt sett att bedriva insiderhandel på.
– Det är alltså en extremt volatil aktie som lever sitt eget liv.
Lars Kruse pekar på ytterligare ett datum då Johan Carlström handlar när kursen står högt.
– Det hänger samman med att Johan Carlström, som ni ser, handlar hela tiden. Han handlar systematik för han köper hela tiden. Vi ser en systematik absolut, men en systematik där det går ut på att få så mycket aktier som möjligt och ägs så mycket av bolaget som möjligt.
MAR-stämpel
Lars Kruse svarar även på åklagarnas påstående att bolaget lagt till den så kallade MAR-stämpeln på vissa pressmeddelanden.
– Jag har fått den informationen att man vid det här tillfället 2013-2014 satte denna MAR-stämpel som en gardering även på sådan information som inte var insiderinformation. Så får man inte göra längre. Detta är en omständighet som domstolen får väga in. Även om bolaget sätter en MAR-stämpel så innebär inte detta att det är insiderinformation.
Lars Kruse går liksom åklagarna igenom kursrörelserna. Han pekar dock på att det sker kursrörelser utan att det meddelats någon information till marknaden.
– Det vi vill peka på är att detta är en extremt volatil aktie, säger Lars Kruse.
– Nu tycker inte försvaret att en uppgång på 3 procent under en dag är så särskilt mycket.
Försvaret pekar även på att kursen backar.
– Vad vi vill visa med detta är att aktien är extremt volatil. Sambanden man söker måste tas med mycket stor försiktighet. Det är andra parametrar som styr kursrörelserna än de vanliga, säger Lars Kruse och avslutar därmed sakframställan i den ”allmänna delen”.
Carlströms passion för Fingerprint
Efter lunch är det Johan Carlströms tur att dels presentera sig och dels att förhöras. Under 20 minuter berättar han om sig själv och sin passion för företaget Fingerprint Cards.
– Jag har sedan 2009, under 13 år lagt ned all min vakna tid och energi på att försöka skapa och bygga ett världsledande svenskt teknologiföretag som alla anställda kan vara stolta över att arbeta på och tillhöra och aktieägare kan vara stolta över att äga. Så har det varit under en viss tid så har det tyvärr inte varit de senaste åren men det är min starka tro och ambition att det kommer bli så igen under de kommande åren, avslutar Johan Carlström.
Därefter är det åklagare Jonas Myrdals tur att ställa frågor till Johan Carlström. Han ställer dels frågor om Carlströms tid innan Fingerprint då han arbetade som finansanalytiker dels om hur kontakterna mellan Carlström, styrelse och ledning såg ut under den aktuella åtalsperioden.
Johan Carlström svarar ofta att han inte minns och hänvisar till att det var tio år sedan.
Han minns dock att det var styrelsemöten vid behov, cirka 15 gånger per år. Han berättar även att han hade kontakt med styrelsen ofta, ibland varje dag. Det var en operativ styrelse eftersom två stycken även var huvudägaren.
Åklagaren ställer även frågor om loggboken. Carlström uppger att den sköttes av ekonomichefen Jens Reckman. Men den öppnades vid denna tid mest av Johan Carlström. Varför inte all offentliggjord insiderinformation finns med i loggboken känner inte Carlström till. Han har aldrig sett loggboken tidigare när åklagaren tar upp denna på helskärmen i rättssalen.
Anmälan från Finansinspektionen
Vidare läser åklagaren upp ur en anmälan från Finansinspektionen. Det handlar dels om Johan Carlströms anmälan av köp av aktier som genomfördes i en Kapitalförsäkring som inte egentligen skulle anmälas dels försäljningar av aktier i samma kapitalförsäkringar som däremot inte har anmälts.
FI skriver i anmälan att Carlströms anmälan av endast köp av aktier och inte försäljningar av aktier ger en vilseledande signal till marknaden.
– Nu är ju detta 9-10 år sedan men jag kommer ihåg detta ganska väl eftersom jag hade en ganska lång dialog med N.N (reds. anm.) på Finansinspektionen vid denna tid och det var han som påpekade att jag inte skulle anmäla köp eller transaktioner överhuvudtaget i kapitalförsäkringen och då slutade jag göra det.
Åklagaren: Men det står ju att det var under samma period?
– Jag vet inte. Det är tio år sedan. Jag vet att jag anmälde alla transaktioner fram till att FI sa att jag inte skulle göra det.
Hetsk stämning i rättssalen
Åklagaren: Hur var det med warranterna i mars 2013 då, de har du ju inte anmält?
– De var ju inte anmälningspliktiga överhuvudtaget. Det berättade de också för mig.
Åklagaren: Vem berättade detta?
– N.N (på finansinspektionen reds. anm.)
– Du frågar om saker som skedde för 10 år sedan.
Ordförande bryter in och förklarar att det är så det är genomgående och kommer att vara, att åklagaren inte har något annat val än att ställa frågor om det som skett för tio år sedan.
Försvaret ber Johan Carlström att upprepa sitt svar.
– Warranterna omfattades inte av anmälningskravet, enligt lagstiftningen, säger Johan Carlström.
Åklagaren svarar:
– Men det är ju en uppenbart felaktig uppgift.
Carlström:
– Nej, det var det inte.
Nu bryter ordföranden igen:
– Vänta, vänta. Nu bryter vi här. Om ni har olika uppfattning om saker och ting och så kommer det vara genomgående så kan vi inte ha en argumentering här. Vi måste hålla oss till formerna för ett förhör där åklagaren ställer frågor och Johan Carlström svarar i den utsträckning han kan. Vem som har rätt och fel kan vi inte ägna oss åt här.
Parterna håller med och åklagaren fortsätter förhöret.
Försvaret har därefter inga egna frågor till Johan Carlström.
Dagen avslutas med en diskussion kring de sekretesskyddade uppgifterna i förundersökningen. Det rör uppgifter som Fingerprint Cards anser är företagshemligheter. På grund av dessa uppgifter kan nämligen förhandlingen då och då ske bakom stängda dörrar. Domstolen vill att åklagaren ska korrigera i sin powerpoint-presentation och svartmarkera de uppgifter som är sekretess för att man ska undvika att dels avbryta förhandlingarna flera gånger under en dag dels för att åklagaren inte av misstag ska råka röja dessa uppgifter. Detta är dock inte möjligt på grund av hög arbetsbelastning, menar åklagaren som ska återkomma med en annan lösning.
Förhandlingarna fortsätter efter påskledigheterna.
